Jag hade otroligt svårt att komma igång idag, men det var ju inte annat att vänta med tanke på att jag har sån träningsvärk i baken att jag knappt kan sitta. Det kanske ser ut som att jag strävade efter att springa jämt men det gjorde jag inte, jag slet och tog i allt jag orkade och det gick helt enkelt inte fortare än så. Så jag är rätt nöjd ändå, benen svarade så gott de kunde helt enkelt.
Etapp, etapptid, medelpuls, maxpuls
1km 7:07 (134/152)
2km 7:07 (158/162)
3km 7:09 (161/164)
4km 6:58 (163/169)
5km 7:08 (167/175)
240m 1:58 (172/175)
Försökte ta det lite lugnare med vikterna idag, framför allt försökte jag hålla i minnet att det var ett tag sedan och att jag säkert glömt tekniken på en del övningar eftersom jag aldrig riktigt hann nöta in den före uppehållet. Förhoppningen är att komma upp i högre vikter snart, men jag får väl köra ett par gånger till på låga vikter tills det känns som att jag vet vad jag gör åtminstone
Bänkpress i smithmaskin (har ingen aning om vad stången väger...)
stången 8, 8, 8
stången +5kg 8, 4, 3 (hoppsan?)
Militärpress
11kg 8, 8, 8
13,5kg 8, 8, 8 (fula två sista reps i sista settet, jobbigt!)
Hantelrodd
10kg 8, 8, 8 (lätt)
12,5kg 8, 8, 8 (gick oförskämt lätt, kanske borde testat på 15 också trots allt?)
Latsdrag bakom nacken
3 plattor 8, 8, 8
4 plattor 8, 8, 8 (tungt men inte så tungt att tekniken blev lidande)
Marklyft
40kg 8, 8, 8 (testade, jisses så knäna ville wobbla. Får öva mer på den. Hög puls.)
Knäböj på balansplatta 8, 8 (mjölksyra i fötterna! Orkade inte sista settet!)
Knäböj
Stång 8, 8, 8 (sista settet supersakta för att studera tekniken)
crunches 8, 8, 8, 8
Ryggresningar 8, 8, 8, 8
Vadpress 45kg 10, 10, 10
plankan 30s (räknade ettusenett, ettusentvå etc så det är bara en fingervisning)
sidomagövning (se bild nederst)
8 på vardera sidan, sen fick jag nog
Kissande hunden 8, 8, 8 åt vardera hållet
Stretchade också, en låååång stund den här gången och kom till min stora förvåning nästan ner i spagat. Hm. Jag kanske inte är så stel som jag inbillat mig. Det skulle ju vara en kul grej att kunna, jag kanske skulle ta och sträva aktivt efter att lyckas? Det skulle ju vara en bild att ge barnbarnen
Jag tänker ofta på min kropp som en låda full av verktyg redo att användas för att lösa diverse uppgifter och problem. Som att lyfta något tungt, klättra, springa eller kasta omkull någon. Som alla verktyg måste de skötas för att inte rosta och verktygslådan måste tas omhand för att inte verktygen ska fara illa.
Men som med alla hantverk gäller det att utövaren har viss skicklighet i sitt kall, oavsett om det gäller att snida en figur eller springa en ultramara. I båda fallen är jag fortfarande novis, jag vet tillräckligt för att begripa att jag inte kan särskilt mycket alls om saken. Och som med allting annat måste man lära sig behärska de mer grundläggande sakerna innan man kan ge sig på finliret.
Men framför allt börjar jag sakta inse att teori bara räcker som tidsfördriv egentligen. Det är genom övning, praktik, man får färdigheten. Och det är genom att fortsätta praktisera man ser till att verktygen hålls skarpa och blanka. Så kanske man en vacker dag är tillräckligt duktig på grunderna för att börja kunna ägna sig åt lite finlir, lite utsmyckning.
Eller som de säger i amerikat: "Don't learn the tricks of the trade, learn the trade". Jag tror det är ett bra råd i många situationer.
Jag tror jag har lärt mig lite idag. Vi sprang i solskenet i Stockholm, som för övrigt är väldigt vackert, och jag svettades och led i värmen. Ryggsäcken värmeisolerade ryggen effektivt och det gjorde inte saken bättre att den vita kepsen förvisso höll solen ur ögonen så jag slapp skallebank men den höll värmen kvar också.
Jag får lösa det på någotvis. Kan de här kämparna i ökenmaran så kan jag:
Som tur var hade jag sällskap och kunde slappna av och inte oroa mig för vart jag var åtminstone. Bitvis kände jag igen mig men det är kul att komma ut och se nya saker också, men med mitt lokalsinne vågar jag mig inte så långt bort från kända vägar särskilt ofta.
Vid Stadshuset klagade magen bullrigt över nötterna jag kastat i mig strax innan jag gav mig iväg, så det var bara att göra ett snabbstopp på deras toalett. Sen är det ett virrvarr av för mig kända och okända platser som vimlade förbi, Västerbron (fast den kanske kom före?) och Långholmen vars bestående intryck är GRÖNSKA och i viss mån också backar kommer jag ihåg i alla fall. Det finns en butik nåstans där som ska sälja kaffe, dit vill jag nån gång och dricka kaffe bara för att ha gjort det.
Långholmen:
Så fort vi kom in i skuggan kvickande jag till och kände mig mycket piggare, och nu väl hemkommen med en kopp underbart kaffe känner jag mig hur fräsch som helst igen. Jag är glad att fotleden inte bråkat en enda gång, jag kände av den lite i trapporna men det var allt.
Allt som allt blev det en skön dag i solen i trevligt sällskap och jag tycker lite synd om alla som inte fått chansen att springa omkring i huvudstaden när den visar sig från sin vackraste sida, som den gör idag. Ni har ingen aning om vad ni går miste om!
Det är nästan larvigt vilken träningsvärk jag fick i latsen av att testa olika sätt att göra latsdrag på. Inte så att jag tog så mycket tyngre än vanligt, tvärt om testade jag på lägre vikt än jag normalt tränar. Men det tog skruv att gå från att dra ner framför ansiktet till att dra ner bakom nacken istället. Uj så bra det tar på ryggmusklerna.
Inte visste jag att latsen var aktiva i så många olika rörelser. Det visste jag säkert innan också, men jag hade absolut glömt det tills igår när jag inbillade mig att jag skulle sträcka mig efter en skål som stod ganska högt upp. Det gick inte. Bära matkassarna gick med lite god vilja och en fnissande älskling som för övrigt redan hade händerna fulla med de tyngsta kassarna.
Så fortsatte det, hela dagen. Fick massage idag av älsklingen, han hittade muskelknutor i vaderna och latsen var jätteömma. Får väl se om det hjälper
Värmde upp på löpbandet idag, fick ta till 3% lutning för att det skulle kännas som ute. Men det var inte det jag skulle göra så efter 10 minuter steg jag av och gick till roddmaskinen och körde de sista 10 minutrarna där.
Deprimerande så klen jag blivit. Styrketräningen blev lite halvt oorganiserad idag eftersom jag glömt schemat, men det var kanske tur det. Jag vill nog inte se på riktigt hur svag jag blivit...
Deprimerande som sagt
För vadernas del körde jag åtminstone vadpress, både med raka och böjda ben (90 grader i knäet) eftersom jag fått höra att det aktiverar olika muskler (soleus resp gastrocnemius) på halvt om halvt pinsamma 45kg. 3 set om 8 repetitioner blev det hur som helst.
Körde militärpress med 11-kilosstången och blev deprimerad över hur tungt det kändes så jag la ner det. Gick över till hammercurls och de där armyften åt sidan där man står och flaxar som en fiskmås (händerna ska upp i axelhöjd). Tyckte det blev jobbigt och tungt redan på 5kg-vikterna. Till och med latsdraget kändes tungt, jag testade både framför och bakom huvudet och båda var lika illa.
Nej, det var inte en bra dag att träna idag. allt bara kändes tungt och besvärligt och irriterande.
En lugn runda på nästan 6km med tonårsdottern. Jag satsade avsiktligt på att hålla ett så lugnt tempo att vi kunde prata, vilket var tur eftersom hon är bra på att prata. En sväng runt Lötsjön/Råstasjön i solen var trevligt, jag noterade att dottern har ett löpsteg som är väldigt likt mitt: lågt, kort och energisnålt. Kan man ärva ett löpsteg? För så hemskt mycket har vi inte sprungit ihop att hon kan ha lärt sig det av mig. Hon är någon centimeter längre än mig, i övrigt är vi väldigt lika när det gäller t ex benlängd och vikt.
Älsklingen sprang medsols medan dottern och jag sprang motsols. Han sprang också i betydligt högre tempo än vi, snittade 6:10 hela vägen runt och fick naturligtvis ont i knäet men försöker inte låtsas om det. Lite upprörd är jag, men lite stolt också för han är snabb till och med när han är korkad. Om han lär sig utnyttja sin kapacitet rätt kan han bli riktigt bra, han har en hög lägstanivå och ett pannben som är tjockare än skyddsdörren nere i källaren.
Nu är det bara 52 dagar kvar.
Så länge knatade vi omkring på Gröna Lund. Nu är jag utpumpad. Utmattad. genomtrött. Solbränd. Törstig!
Kommer att somna med skriken och skratten från berg-och-dalbanan ekande i skallen och solhettan strålande från kroppen.
Jag tankade mycket D-vitamin idag.
Men trevligt ändå. Igår var vi på bio med våra tonåringar, Ice Age 3 i 3D på Sergel. Hur kul som helst, det kanske inte var den bästa 3D jag sett men det var helt klart godkänt för att vara massproducerat mainstream-3D. Det gav till exempel Scrat (den sabeltandade ekorr-råttan som bl a jagar sin nöt hela filmen) en ny dimenasion när han föll genom lufgten med pälsen fladdrande.
Men innan dess var vi i Gamla Stan och dit åkte vi med Ecocab:
Det var roligt, man såg väldigt mycket av stan och alla turister glodde storögt. Vi passade förståss på att besöka Grändens Café, stället med stans bästa Citronmarängpaj, innan det var dags för bio.
Idag ska vi till Sergel igen, den här gången för Harry Potter-filmen. Vi får väl se vad mer dagen har att bringa, vi har inte riktigt tänkt ut vad vi ska göra efteråt än.
Idag gick det tyngre att springa samma runda som i tisdags, samma backar kändes jobbigare och det var svårare att andas. Men så var det varmare idag också, jag fick slita mer för lägre tempo kändes det som. Om jag jämför rundorna ser jag däremot att löpningen gick ungefär lika fort båda gångerna, det som dragit ner tempot är att jag gick mer den här gången och det ser jag tydligt i Trainings Center. Jag ser också att pulsen generellt sett har legat högre, och det stämmer med min upplevda ansträngning.
Fy bubblan för att springa längs järnvägsgatan när solen skiner och det är vindstilla. Hade solen från höger hela vägen, och värmen reflekterades från husväggarna till vänster så det gassade från båda hållen. På andra sidan gatan går det en järnväg, så det finns ingen trottoar i skuggan där utan det är bara att nöta asfalt och lida tills det är dags att svänga.
Å andra sidan behöver jag träna på att springa i värme, det är jag så dålig på. Nu står termometern på 21 grader och jag lider som om det vore 30 allra minst. Hällde mer vatten över mig än i mig skulle jag tro. 6dl kändes väldigt lite idag, trots det korta distansen.
Man ska inte göra det för lätt för sig. Älsklingen ska testa någon form av hårdvara för en tidning och nu börjar paketen droppa in, två landade i närmsta postutlämningscentral eller vad det nu heter och de ville att vi kom förbi och hämtade dem så vi tog en promenad, det var ju inte så långt. Bara knappt 3 kilometer, det är ju ingenting. Vaderna behöver lite blodcirkulation, jag har träningsvärk där från igår.
Prova att promenera med en inte allt för tung med våldsamt obekväm och skrymmande kartong i famnen, då är knappt 3km inte så lite längre.
Väl hemma var jag både svettig, öm och slutkörd i axlarna. Och inte ett skvatt mindre öm i vaderna. Ibland gör man felbedömningar, och den gamla devisen "det man inte har i huvudet får man ha i benen" står sig bra fortfarande verkar det som.
Jagade ut älsklingen för att springa i hällregnet, man måste ju ta chansen när det inte är grillvärme ute
1km 6:02/km 143/163bpm (alldeles för snabb inledning)
2km 6:07/km 166/168bpm (fortfarande för snabbt för att vara uppvärmning)
3km 6:44/km 161/171bpm (inklusive stopp - 1 minuts gåpaus - för dricka! Höll fortfarande för högt tempo)
4km 6:45/km 161/169bpm (nu straffade sig det odisciplinerade springandet, för nu fick jag slita för att hålla tempot)
5km 6:44/km 167/176bpm (slitsamt, jobbigt och sista backen satt som en spark i diafragman)
Hade jag lyckats hålla nere tempot i början hade jag förmodligen kommit hem på ungefär samma sluttid fast med den skillnaden att jag inte hade känt mig så komplett slutkörd som jag gjorde idag.
Det är inte klyftigt att dra i väg i 6-minuterstempo ouppvärmd.
Inte i mitt fall i alla fall, eftersom det för mig är ett väldigt högt tempo. Men kanske finns det något att lära sig av detta. Om inte annat har jag lärt mig att jag är ohjälpligt odisciplinerad
Fast det var ganska skönt ändå, snittempot 6:26/km är jag rätt nöjd med men jag är lite missnöjd med att jag inte lyckades hålla ett jämnare tempo. Hade jag gått ut i tempot jag avåg (6:20/km) hade det tagit ungefär lika långt tid och jag hade nog varit betydligt mindre trött än jag blev nu.
Nåja, jag får försöka igen nästa vecka
Tillägg:
Borde kanske skriva upp 2 timmars bowling som träning också, det är trots allt ansträngande att hösta iväg klot och göra ensidiga utfallssteg så länge. Jag kan konstatera att det var roligt och att jag lärde mig hur man gör för att skruva. Då far klotet i en båge och dråsar ner i rännan ännu hårdare
Fast vi hade jätteskoj i alla fall
Eftersom jag är så nöjd med dagens löpning vill jag skryta lite, och gör det per kilometer:
1km 6:41/km 104/155bpm (här strulade pulsmätningen lite, antagligen var jag för torr)
2km 6:37/km 156/161bpm (fortfarande tämligen platt löpning)
3km 6:39/km 160/166bpm (första långa backen kändes fin, kände inte av den särskilt mycket)
4km 6:21/km 164/169bpm (hade lite medlut ett tag men det gick över, motlutet lurade mig att öka)
5km 6:30/km 163/170bpm (Nu började det ta emot men fortfarande bra fart)
6km 6:29/km 165/170bpm (Sista backen på rundan, tung som ett litet as men jag nitade den)
0,5km 6:27/km 165/175bpm (Toppnoteringen på pulsen kom på slutet när jag spurtade)
Jag är väldigt nöjd med dagens löpning faktiskt. Riktigt jäkla nöjd. Så här bra har jag inte sprungit på Länge. Någonsin? Vet inte faktiskt, det kändes fräscht och fint i benen och vaderna bråkade inte. Fotleden ömmade inte och jag kände mig stark nästan hela vägen hem
Det hällregnade till precis innan jag gick ut, höll uppe i exakt de 42:10 minutrarna det tog för mig att springa min runda och sen började det vräka ner när jag gick in igen. Kan man ha sån tur? Det var en skön löprunda i alla fall och jag är väldigt nöjd.
Så länge tog det att fira fördelsedag igår, men jäklar så trevlig det var. Jag var uppe i ottan och började förbereda (7 är ottan för mig) och vid strax efter 10 började jag förbereda smörgåstårtorna. Skölja, hacka, skala och röra ihop. Preparera ingredienserna tar nästan längre tid än själva monteringen. Med knappt en timma till godo till gästerna skulle komma kunde vi ta det lugnt. Festplatsen hade två jättelika kylskåp som vi fyllde med godsaker. Det utlovade busvädret höll sig på respektfullt avstånd, tack och lov.
Det blev inte så mycket kvar av varken efterrättstårtor eller smörgåstårtor, så det får man väl se som ett gott betyg. I efterhand fick jag veta att en av gästerna var kock. Hade jag vetat det i förväg hade jag blivit skitnervös. Som det blev nu noterade jag roat att en av gästerna tog om 4 (fyra!) gånger och imponerades av hans kapacitet att äta och satte nästan kaffet i halsen när jag senare fick veta hans yrke.
Vi försökte avlasta fördelsedagsbarnet så mycket vi kunde, fyller man 50 så ska man inte hålla på och passa upp på gästerna men att hålla henne från att göra saker och hjälpa till är som att försöka greppa dimma. Den kvinnan är ett energiknippe som skulle kunna lära Duracellkaniner både ett och annat. Men i slutänden hoppas jag att hon hade roligt och blev mätt, och att hon när dagen var slut somnade leende för det har hon baske mig förtjänat.
Idag är det verkligen hög tid att städa, jag har försummat det känns det som. Så någon slappardag blir det inte idag heller. Framför allt inte som jag hade planer på att städa *hela* bostaden. Såna ambitiösa planer brukar sluta med att jag sitter utmattad klockan 20 och halvsover framför Sveriges Television. Får väl se om det blir någon löpning alls idag, det ser dystert ut.
Åskan som väckte mig imorse trodde jag betydde att det skulle bli svalare. Pyttsan, nu är det 26 grader varmt och klibbigt av värme...
Jag har bytt dator dessutom så ingenting känns riktigt som det borde. Jag hittar ingenting och ingenting fungerar som jag är van vid. Stökigt. Det kommer att ta flera veckor att reda ut vad jag glömt och vart. När jag för en gångs skull kommit ihåg att spara ner alla lösenord och användarnamn, adresser och program så visar det sig säkert att jag glömt något annat viktigt. Men e-posten fungerar, alla inloggningarna fungerar, alla program jag kan minnas att jag använder fungerar än så länge och de program jag inte kommer ihåg har jag förmodligen ingen användning av
Fast det stör mig att det tar sån tid att patcha och uppdatera allt. Man skulle ju kunna tänka sig att SP1 är en sammanställning av samtliga dittils utgivna hotfixar och patchar men så är icke fallet. Nejdå, först uppdateras Vista i en evighet och laddar ner patch efter patch. Flera timmar senare hojtar den "Hittade Service Pack 1 - ska jag installera den?" och sen får man gå och fika i några timmar...
Älsklingen tog över det arbetet åt min den här gången, jag brukar bli lite arg och hota med fysiskt våld när datorn blir för tjatig så jag misstänker att han gjorde det för att det vore synd att puckla på en ny dator det första man gör. Bara för att jag jobbat som datortekniker i ett decennium betyder det inte att jag har tålamod med eländet, tvärt om. Jag är känsligare, mer bortskämd och grinigare än någonsin på tekniken skulle jag tro.
Imorgon kommer jag att vara strängt upptagen med att baka smörgåstårtor till älsklingens moster som fyller år.
Den ena baserar sig på creme fraiche och skaldjur. Ett av lagrena ska innehålla finstrimlad lax och hovmästarsås och det andra av creme fraiche med kräftor. Dekoren består av ägg, stenbitsrom, laxrullar, kräftstjärtar och räkstjärtar. Salladsblad, dill, citronskivor och gurkskivor ska där också vara.
Den andra håller sig till köttbullar, leverpastejskivor, ostskivor och kalkonskivor. Lager ett består av leverpastej (körd i mixern med grädde för att få rätt konsistens) och det andra av lättost. Persiljekvistar, tomat, gurka och sallad till pynt.
Eftersom ingen av oss är så förtjust i majonnäs innehåller ingen av mina smörgåstårtor det. Egentligen är det inga konstigheter alls, man tar saker man gillar och som passar ihop och gör en gigantisk macka i flera lager av det. Låt det stå en liten stund så brödlagren suger åt sig smak och blir lagom mjuka.
På söndag hinner jag förmodligen med att springa lite, men imorgon lär det vara lite kört
På lördag sjunker temperaturen i Götaland och Svealand till 20-25 grader påstår SMHI. Östkusten kan få regn och åska lokalt, och på söndagen försvinner högsommarvärmen i hela landet. Norra Norrland får friska temperaturer på mellan 10-15 grader. Resten av landet får mellan 15-20 grader med risk för regn och åska. Det kyligare vädret ser enligt SMHI:s prognoser ut att hålla i sig resten av nästa vecka.
Äntligen blir det människoväder igen så man kan ge sig ut och springa utan att behöva plågas!
Det är så varmt att till och med katterna ser slöa ut. Den ena piggnade till när jag masserat henne med en våt handuk, den andra gömde sig där jag inte kunde nå henne - längst uppe på kattburen strax under taket...
