Satte nytt personbästa på långdistanscyklingen: 56,3km på 120 minuter.
Nu är jag nöjd och belåten. Efter stretchen kändes baksida lår nästan normala dessutom, så det kommer inte att bli några sviter av det här.
Vi får se hur det blir med träningen medan jag är hemma hos pappa. Eventuellt lyckas jag väl jogga lite, men det blir nog en hel del promenader också. Men Internet är det dåligt med där, så jag får uppdatera schema och blogg när jag kommer hem igen.
Idag har jag lärt mig två saker: man ska inte köra ben innan man ska springa, och det kan vara skönt att cykla på kvällen också som omväxling.
Värmde upp 10 minuter på löpbandet (1,1km) innan jag glad i hågen kastade mig över sittande Leg extensions 20kg 8*3, 30kg 8*3, 40kg 8*3 och därefter 30kg 8*3 igen. Fortsatte med liggande bencurl 15kg 8*3 och 20kg 8*3. Baksidan är betydligt vekare än framsidan kan jag meddela.
Axelresningarna var roliga, körde 8*3 på samtliga vikter: 10Kg, 15kg och 10kg. Lite ovan rörelse, men det blir bättre till nästa gång. I magmaskinen testade jag mest tekniken och gjorde 8*3 på 10kg och 12,5 kg, sen lattjade jag med maskinen en stund och lglömde räkna. Latsdrag har jag aldrig gjort förut heller, så först gjorde jag 8 på 20 kg men insåg att det ju var löjligt. Så jag hävde på 30 kg och körde 8*3 där istället (och det var ungefär nu jag upptäckte att jag var i tidsnöd).
Så jag avslutade passet med en 4km lång löpning - min längsta hittils!!! Det tog mig 32 minuter sen skenade jag in i duschen :)
Väl hemma insåg jag att jag inte stretchat, så det var bara att klättra upp på hojen och mjuka upp benen igen och därefter stretcha ut dem - men det var underbart!
Så då var man anmäld till Vårruset. Håll tummarna för mig den 4 juni. Har aldrig sprungit så långt förut och aldrig i något som liknar organiserad form. Nåja, man måste ju testa! Är mindre chockad och skrämd av sakernas tillstånd nu, några timmar senare.
Vilade tån idag eftersom jag ska testa lite ny träning imorgon, bland annat löpning och styrketräning på gym. Det kan bli jobbigt, men förhoppningsvis roligt också. Gillar jag det kanske jag löser kort där.
Nu har jag joggat och klättrat, och joggningen gick bättre än klättringen kan jag meddela. Joggade 3,3 kilometer på 30 minuter, ganska fegt tempo jag vet, men jag vet inte riktigt vart mina gränser går så jag gick ut lugnt. Det fanns dock gott om krut kvar i benen när jag klev av bandet och jag kände mig inte trött eller sliten efteråt. Det var kul att jogga. Nu vet jag att jag har minst en halvtimmes jogg i benen, förmodligen mer om jag håller ett så lågt tempo.
Pustade en stund, kollade in gymmets maskiner och fingrade drömskt på latsdraget en stund och blev återigen sugen på att lösa gymkort. Vet inte om jag tjänar på det dock, 445:-/månad kanske inte är så dyrt, men då gäller det ju att utnyttja faciliteterna också.
Klättringen gick si sådär, mest beroende på min förbaskade tå. Tån besvärade mig inte när jag joggade, men när jag började lägga vikt på den på väggen började den värka nästan omgående och nu haltar jag som en skadskjuten fasanhöna.
Om inte tån blir väldigt mycket bättre på väldigt kort tid ska jag besöka naprapat och låta någon titta på tån för nu har den besvärat mig till och från i tre veckor. Jag har varken tid eller lust att avbryta träningen för en trilskande tå, snart är det dags att börja ladda upp sig och toppa formen ju!
Köp lott idag, för undrens tid är inte förbi. Jag, den eviga frukostvägraren, har ätit gröt till frukost och det inom en timme efter att jag steg upp. Nu var det då gröt på 1dl fiberberikade havregryn (ca 40g) med en sked osockrad sylt och 2,5 dl minimjölk, men för någon som inte ätit frukost på 20 år är det en enorm portion! Det är bara 245 kcal dessutom så det borde alla unna sig om de vill gå ner i vikt.
Jag började vänja kroppen vid frukost genom att dricka lättfil på dagen, lite tidigare dag för dag tills det var så tidigt att det kunde klassas som frukost. Sen la jag till lite linfrön i filen, och när magen gillade läget la jag till en liten skopa havregryn. På det viset vande sig kroppen sakta vid fastare och fastare föda på morgonen, och mitt psyke hann med att registrera att det inte är farligt, det där med frukost.
För det mesta är nog psykiskt, trots allt, när det gäller att kunna äta frukost, det var det för mig i alla fall.
Avstod träning idag efter moget övervägande. Baksidan och insida lår är rejält ömma av träningsvärk och jag kan inte tänka mig att en tvåtimmars cykeltur skulle göra saken bättre direkt. Jag vill kunna gå på ju-jutsun imorgon, det är viktigare än cykeln faktiskt.
Ikväll råkade jag ut för något till synes märkligt på träningen. Vi körde inte speciellt jättehårt, ändå blev jag alldeles yr i mössan när det var tio minuter kvar! Nå, nu är jag den statistiknerd jag är så jag dök in bland mina siffror för att reda ut varför. När jag kom till sektionen kost insåg jag varför.
Idag:
Frukost: lättfil 300g (117kcal)
Lunch: 2 grova smörgåsar á 30g st med keso mini 100g och 20g kalkon (234kcal) (den stressades lunch)
Middag: Kycklingsallad med isbergssallad och quinoa (270kcal)
Summa: 621kcal
Nå, det hade ju kunnat vara ok om jag hade ett rejält kvällsmål sen igår att falla tillbaka på. Fast igår åt jag tomatsoppa (258kcal) till middag, ett äpple och en apelsin till nattmat och lunchen bestod av kålpudding (381kcal) med råa grönsaker och potatis (126kcal), frukosten var lika ynklig som dagens... Efter att ha räknat ett tag insåg jag att jag legat på ett underskott på 980kcal igår och om jag inte stoppar i mig något (men det ska jag) mer ikväll hamnar jag på 1691kcal i underskott idag.
Man behöver inte vara ett geni för att förstå varför jag blev snurrig. Man måste äta ordentligt om man ska orka träna, det borde jag om någon veta!!! Man ska inte svälta sig bara för att man vill gå ner i vikt.
Korkat!
Dagens styrketräning gick segt. Gav mig på 33,5kg i Militärpress och det wobblade upp, fast hade jag inte haft passare hade stången förmodligen fladdrat iväg. Fortsatte med militärpress ett tag till, och fick till repetitionsbästa på 26Kg innan jag gav mig.
Pausade i viktlyftandet för att leka chins lite, och övergav assistansen efter 5 assisterade chins. Lyckades lyfta mig cirka en decimeter på egen hand, och det är ungefär 10 centimeter mer än jag någonsin lyft mig tidigare. Inte en riktig chin med andra ord, men på sitt eget lilla vis ett personbästa ändå.
Mitt i stångrodden tog ryggen slut, jag orkade inte ro mer så det fick bli stretching efter det.
Nu är jag äntligen klar med utbildningen. Det var en intensiv utbildning men givande och nu är jag redo för nya utmaningar. Licensen kommer med posten så småningom, den ska naturligtvis upp på väggen!
Benen är mycket bättre idag, de kommer nog inte orsaka några problem på träningen imorgon. För naturligtvis börjar en ny härlig träningsvecka på måndag och nu ökar vi farten igen! Vågens nål ligger och drarrar strax över 66kg, men snart är jag där det vet jag!
Efter att ha gått långt och länge på Älvsjömässan har jag dragit på mig något i smalbenen som gör att det gör ont att lyfta tårna från golvet. Det gör ont att gå, och det blir värre när jag försöker röra på mig lite mer. Inget praktiskt pass för min del med andra ord, men kursen är 90% teoretisk i alla fall.
Vikten är strax över 66kg, retsamt lite över till och med. Det känns som att vågen retas lite med mig nu. Men ge mig en vecka till så är jag i mål.
Fick en ny pulsklocka av min hjärtans kär, och den ska testas så fort benen är ok igen. Det ska bli spännande!
Smög, mot bättre vetande, upp på vågen i morse av ren nyfikenhet. Jag ska inte upp på den förrän på fredag egentligen men på sistone har jag inte varit så bra på att hålla mig borta från den. Så vad visade detta pinoredskap? Jo, bara lite över 66kg. Bara några hekto kvar innan jag nått målvikten.
Måste bara passa på att tacka alla som fyllt på med goda laxrecept i lax-tråden, har gjort nya kulinariska upptäckter som jag verkligen uppskattar! Lax är bra mat för alla, men i synnerhet för den som vill gå ner i vikt.
Sänkte motståndet från 8 till 6 av 10 idag och öste på med lite fart. Hade velat hinna 3 mil på en timme, men fick nöja mig med 29 kilometer. Nåja, då har jag något att försöka mig på att slå. Det var kul att cykla idag iallafall, träningsvärken gjorde sig bara lite påmind. Vi får väl se hur det går med ju-jutsun ikväll, det är dubbla pass på schemat.
Det blir en omkastning i schemat lite hastigt och lustigt. Det fungerar inte att träna när man har så ont i rumpan som jag har just nu. Bättre att vila och göra bra i från sig en annan dag!
Idag har jag stans träningsvärk, främst i gluteus och hamstrings men även i mindre grad i latsen och ungefär alla andra muskler på baksidan av kroppen också. Fascinerande ändå, man tycker att man borde vänja sig och att kroppen borde bli immun mot träningsvärk så småningom men det fungerar inte med ju-jutsu.
Cykla kan jag göra utan att få träningsvärk, men det är en ganska monoton rörelse om man jämför med hur man rör sig på ju-jutsumattan. Antagligen är det det som skiljer. Styrketräning och cykling kan kroppen vänja sig vid eftersom rörelserna alltid är likadana, men ju-jutsu och klättring är sig aldrig riktigt likt från gång till gång.
Nu är jag färdig på mer än ett sätt. Det var underbart givande och underhållande i helgen. Jag har sällan lärt mig så mycket på en och samma gång som under den här kursen och det var länge sedan det var så här roligt att träna ju-jutsu. Jag har kört ovanligt hårt, till och med för att vara mig och jag är så nöjd. Idag körde vi "bara" tre timmar, vi hade en del teori också så den effektiva träningstiden på mattan blev kortare men det var tur det för det var ett tag sedan jag var så trött redan från början!
Det var länge sedan jag blev så här fundamentalt slutkörd. Instruktörsutbildningen är inte lugn eller stillsam som jag trodde, vi körde 6 pass under dagen (1 timme vardera) och i bra tempo också. Jag är trött i muskler jag inte visste att jag använde! Men det är så kul! Det är ju därför man håller det tempot man gör, för att det är skoj.
Naturligtvis hade vi lite raster mellan passen, för frukt och andra behov och en timmes lunch mitt på dagen, något annat hade inte varit rimligt. Det är dessutom god mat på Bosön, både nyttig och god också fast det är ju riksidrottsförbundets kursgård så något annat var ju inte att vänta sig.
Imorgon blir det nya tag, och nu är jag beredd!!! Bosön here I come!
Jag tror jag har lärt mig något. I vanliga fall dricker jag 2-2½ flaskor mineralvatten (á 1,5L/st). Men igår begränsade jag mig till 1 liter vatten, vilket var svårt men jag drack lite mjölk också.
Idag, till min stora förvåning, hade nålen sjunkit ner till 67-strecket (egentligen till 66-sidan av 67-strecket men jag avrundar som vanligt uppåt till 67). Hoppas det fortsätter såhär nu. Idag är det vilodag och i helgen är det kurs, så vi får väl se om jag hinner träna något mer denna vecka.
Dagens läxa: drick måttliga mängder smaksatt kolsyrat mineralvatten. Även om det inte innehåller några kalorier lägger det på vikt på kroppen, natrium binder vatten.
Ibland förstår jag mig inte på människokroppen. Den senaste tiden har jag inte tappat ett hekto, däremot jag har förlorat en centimeter i midjemått och nästan två centimeter över rumpan. Hur i häcklefjäll går det ihop på ett kcalunderskott?
Jag vet med säkerhet vad jag får i mig, det enda jag är osäker på är förbrukningen. Antagligen förbrukar cyklingen inte längre lika mycket som tidigare, en timme ska enligt mina kalkyler förbruka ungefär 412 kcal. Dagens tvåtimmarstramp borde ligga på runt 820 förbrukade kalorier. Om det stämmer att kroppen blir energieffektivare i takt med att man blir mer vältränad finns det en lite risk att jag inte räknar rätt på utgifterna.
Det skulle kunna förklara varför vikten står still, men det förklara inte vart centimetrarna tog vägen.
Något blodvite har jag tack och lov inte utsatts för, däremot har jag svettats desto mer och tårna är ett kaiptel för sig. Jag tror jag stukat en stortå, men jag kan inte komma ihåg när eller hur. Fast den är öm som ett nyslaget blåmärke, fast utan svullnad eller missfärgningar. Den var svullen igår och röd, men jag märkte det inte förrän jag kom hem. Snacka om ouppmärksam!
Fast idag var det så skönt att cykla att jag inte ville sluta, tå till trots. När jag blev varm släppte smärtan i tån och rörligheten ökade med säkert 100%. För tillfället har jag nästan full rörlighet i tån igen, men jag är mycket försiktig med att lägga belastning på den ändå. Jag vet ju inte vad som händer om jag anstränger den just nu, och stelheten återkommer säkert när blodcirkulationen sjunker igen.
Efter några intensiva veckor är det hög tid att ta en mindre intensiv vecka med återhämtande träning och låta kroppen komma ifatt lite. Morgoncykeln kommer att se ut som vanligt, men styrkepasset och den andra träningen kommer att bli mindre intensiv och antalet träningsminuter färre.
Därefter är det dags för ett par intensiva veckor igen, eventuellt hoppas jag på att kunna skruva upp farten ett snäpp till. Vi får se hur det går. Huvudsaken är att jag är hel och stark i april och redo att spurta.
Nu har jag bara 4, högst 8 veckor på mig (om jag utnyttjar hela april också) att tappa de sista kilona. Vågen har farit som en jojjo mellan 68 och 69 de senaste dagarna så jag vet ärligt talat inte riktigt vad som händer. Jag har inte gjort några radikala förändringar i kosten, dricker ungefär lika mycket vatten som vanligt och försöker motionera ungefär lika mycket som vanligt. Vet inte om man vissa tider i månaden drar på sig mer vätska, jag hoppas på det och i så fall bör jag märka resultat igen om två tre dagar.
Träningen flyter på ganska bra, hoppas jag får öva mycket grundtekniker snart.
