Idag var det dags för månadsavstämning - hur många armhävningar pallar vi på raken? Lika bra att få det avklarat på morgonen så innan jag pep iväg till gymmet för dagens jogg värmde jag upp med 10 st armhävningar, pausade några minuter och drog sedan igång. Reglerna är väldigt generösa, dvs det finns nästan inga alls. Man får köra på tårna eller på knäna, gå hur djupt man vill och pausa under maxningen (dock utan att släppa positionen). Det är ju ingen tävling utan man jämför bara med sig själv.
Jag körde på tårna, gick ner till minst 90 grader och valde att inte pausa. Pauserna skippade jag för att jag tycker att det blir lättare att få jämförbarhet till nästa månad. 65 stycken blev det, sedan hade mina armar fått nog.
Löpningen blev väldigt, väldigt lugn. Jag kände att jag är lite påverkad av förkylningen så jag drog ner tempot från mitt vanliga lugntempo (5:42) till 6:00. Där kändes det som det brukar när jag springer i 5:42-tempo. En mil blev det och sedan gick jag bort till stretchhörnan och körde lite crunches, rump- och benlyft innan jag gick ner till den väntande bastun.
Igår var jag förresten och gav fåglarna vid Lötsjön en massa bröd. När jag kom ner till sjön med min kasse kom det en stort gäng kanadagäss. Alla gick utom en som kom flygande. Den kom rakt emot mig och jag lovar att dom är stora med utfällda vingar!!!! Närmare och närmare kom den och till slut undrade jag vad fasiken han tänkte göra - han landade på min axel!!!! Så nu vet jag hur det känns att vara landningsbana för en stor j-a kanadagås . Jag vände bort ansiktet för jag blev rädd att han skulle flaxa med vingarna så att jag blev skrapad i ansiktet, men det gick bra och när jag skakade på mig så hasade han ner på marken. Konstig upplevelse....
Idag sprang jag lite för första gången sedan i söndags - förkylningen har satt P för träningen sedan dess. Jag har fortfarande hosta, framför allt på nätterna, men för övrigt mår jag dock bra och kände att det var dags att snöra på sig springpupporna.
Jag sprang först 9 km i väldigt lugnt tempo (5:42) och när allt kändes helt OK vågade jag efter det dra på sista kilometern. Ökade tempot successivt och avslutade i 4:00-tempo. Fördelen med att vara van vid att springa utan pulsklocka är att jag känner ganska exakt hur min puls ligger - kollade ett par gånger för säkerhets skull och min känsla var helt rätt.
Igårkväll var jag iväg på ett litet jippo - jag fick testa bågskytte. Vi fick en jätteduktig instruktör och det var kanonroligt! Som avslutning hade vi en liten tävling och gissa vem som vann!
..... ty nu är det förkylt.
Idag när jag klev upp på bandet kände jag direkt att "det här blir en behaglig resa". Jag var i helt rätt sinnesstämning för att stå på bandet och nöta, dvs kände mig lugn och längtade verkligen efter att få meditera en stund.
På gymmet finns 3 stora tv-apparater framför konditionsmaskinerna, men jag valde ett band där man inte har någon tv rakt framför näbben - allt för att få en så fridsam resa som möjligt utan att bli störd. Första timmen körde jag helt utan musik och koncentrerade mig bara på att sjunka in i mig själv, hitta rytmen och slappna av. Därefter stoppade jag hörlurarna i öronen och började lyssna på lugn avslappningsmusik, den jag annars använder på min spikmatta. Slöt ögonen precis så mycket som jag kunde utan att inte se någonting alls (jag ville ju inte springa vilse
), lät pianomusiken fylla mitt inre och det enda jag då och då tänkte på var att andas lugnt och djupt. Omgivningen flöt bort och jag vilade fullständigt. Säkerligen såg jag fullständigt knäpp ut - "där springer någon och SOVER - med ett fånigt flin på läpparna".
När det gått 2 timmar och 20 minuter var det dags att vakna och komma tillbaka till verkligheten så jag ryckte öronpropparna ur öronen och trampade på gasen. Sista två kilometrarna gick i 5-minuterstempo och jag fullständigt flög fram kändes det som.
Säga vad man vill, men springa - det klarar min kropp av alldeles utmärkt utan min medverkan. Jag fick ett tillfälle till en lång sammanhängande vila inför kommande arbetsvecka som kommer bli väldigt krävande.
Jag är så oändligt tacksam och lycklig - tack älskade kropp för resan idag.
Idag var det dags för återbesök hos läkaren för att bli okulärbesiktigad och få resultaten av blodproverna. Det i kombination med att systemutvecklarna satt och trummade och väntade på en leverans från oss gjorde att tiden för träning lyste med sin frånvaro. Det mesta går dock att lösa - jag iklädde mig springmunderingen och åkte till läkaren och när besöket hos honom var avklarat sprang jag tillbaka till jobbet. Läkaren finns på Grev Turegatan vid Stadion så jag sprang Vallahallavägen bort mot Djurgårdssidan, en liten sväng på Djurgården, Strandvägen och rundade Skeppsholmen och Kastellholmen. Därefter Skeppsbron bort till Slussen och jobbet. Rundan blev 9,2 km i 5:48-tempo och underlaget var faktiskt förvånande bra - ute på Djurgården och öarna var det inte modd utan hårt packad snö. Icebugsen nöp klockrent i underlaget.
För övrigt fick jag med beröm godkänt både vid okulärbesiktningen och vad gäller mitt blod - allt tyder på att min kära kropp är nöjd och glad alltså.
Eftersom jag inte känner mig 100% kurant ännu så skippar jag allt var superjobbiga pass heter hela den här veckan. Jag småhostar lite och känner när jag springer att det är jobbigare än vad det brukar vara - därför går fortfarande intervallerna definitivt bort.
Dagens pass blev 8,3 km i 5:13-tempo och jag avslutade med lite crunches och ryggresningar. Det som återstår av veckans löppass är imorgon och på söndag - och de passen kommer att bli lugn distans.
För övrigt har jag det väldigt kämpigt på jobbet just nu. Vi är två personer som tills på tisdag ska ha styckat 100 texter till ca 700 stycken. Dessutom ska alla ca 700 texterna få sk "kategorier" tilldelade sig, dvs vi måste bestämma var på vår nya webbsida som texterna ska visas. Varje text ska visas på flera olika ställen så vi har lite att jobba med....
Borde alltså inte alls vistas här - hej då!
Imorse var jag väldigt sugen på att springa tusingar och hade därför bestämt mig för att byta ut fartleken (som det stod på schemat) mot just detta. Under förmiddagen kände jag hur något kom krypande som inte var helt kul - en olustkänsla i kroppen lixom.
Beslöt mig dock för att ge löpningen en chans så jag klev upp på löpbandet och började värma upp. Allt kändes bra tills jag började öka tempot - kroppen slog bakut direkt. Bara att skippa idén om intervaller och fortsätta lufsa fram alltså. Jag är fullständigt inringad av förkylda människor just nu och jag misstänker att jag antingen håller på att bli förkyld eller så jobbar immunförsvaret på högvarv för att jag just inte ska bli det. Hur som helst ville jag inte plåga kroppen ytterligare genom att springa intervaller - himla onödigt att ens göra ett försök när jag inte mår bra.
Istället blev det alltså 12 km lugn distans i tempot 5:55. Kändes helt OK - intervallerna får vänta tills jag är pigg igen.
Förra söndagen sprang jag inne - enbart beroende på att jag klantade till mig med kläderna. Var sur när jag klev upp på bandet och naturligtvis blev hela löppasset en mental j-a pina.
Idag valde jag löpbandet igen - helt och hållet beroende på att jag ville. Det är ett riktigt j-a grisunderlag för min lite klena rygg och jag ville springa en halvmara. Upp till ca 15 km har jag inga problem med moddigt och slipprigt underlag, därefter börjar jag få ont i korsryggen/ljumskarna. Mycket bättre med blankis för då funkar mina älskade Icebugs perfekt, men i lös modd står tom dom sig slätt.
När jag klev upp på löpbandet var jag på ett strålande humör och det gick hur lätt som helst att springa. Skippade tom att stoppa musik i öronen - och det ska mycket till innan jag väljer bort det!
Sprang och filosoferade och kastade då och då ett getöga på dom duktiga skidåkarna på tv.
Dagens pass blev 21 km på 2 timmar och efter löpningen la jag mig i bastun och tittade i taket och tänkte snälla tankar om mig själv en stund.
Idag har jag jobbat på Kungsholmen där vår teknikleverantör sitter. En ny webbplats ska byggas och jag kommer sitta där och jobba då och då för att vara till hands för frågor medan dom bygger.
Självklart utnyttjar jag tillfället för att få lite omväxling i löparomgivningen - allra helst eftersom jag har tillgång till dusch där. Idag sprang jag strax över 13 km i ett tempo strax under 6 min/km. Bitvis var det barmark (på dom större gatorna) och bitvis var det ganska moddigt. Sprang i mina Icebugs, för det var dom jag hade med mig, och det var inte helt fel. Dubbarna hade jag väl inte så stort behov av, men skorna håller ju fötterna torra och det var skönt.
Imorgon är det träningsvila - då fylls dagen av andra "måsten" som livet består av - men på söndag är det dags igen om det blir som jag tänkt mig.
Idag valde jag hamsterbandet och det var dags för medelhård distanslöpning.
Började med att värma upp i 2 km - stegrande fart. Stannade, drack och laddade om. 5:15-tempo valde jag och hade först tänkt springa i 8 km. Det var så himla skönt så jag fortsatte en bit till. Efter 9 km ökade jag till 4:30-tempo i 500m och därefter ytterligare 500m i 4:18-tempo. Sluttiden på milen blev därmed 51:31.
Avslutade med att jogga ner i 1 km då jag började i 6:00-tempo och sedan långsamt sänkte tempot.
Nu mår jag gott - jag lovar!
Imorgon ska jag jobba på Kungsholmen så då blir det andra springmarker.
Idag fick jag äntligen möjligheten att rymma iväg en sväng - sitter på 3 dagars konferens och den typen av aktivitet är absolut inte min starka sida. En timmes frist fick jag och på den timmen skulle jag hinna byta om, springa och duscha. Det fick bli en kortare runda alltså, strax under 8 km hann jag och det gick i 5:29-tempo.
Sprang från jobbet vid Slussen, förbi Mariatorget, Zinken och bort till Reimersholme - som jag rundade innan jag sprang hem samma väg igen.
Underbart skönt att få röra lite på sig mitt i allt stillasittande! Dagen avslutades med att vi tog ett glas i baren högst upp i Skatteskrapan (jösses vad högt!) och sedan åt en god middag på restaurang Faros på Södermalm (grekiskt). När jag kom hem klämde jag 30 armhävningar som fick bli dagens insats i armhävningsutmaningen.
Nu är jag matt....
Trodde inte jag skulle säga det jag utbrast i morse - "Nämen va faaaan, det är ju varmt ute ju!" - men det var precis det jag sa. Anledningen är att mina utespringkläder låg helt obrukbara i tvättsäcken. Jag hade slängt ner dom där dyngsura av svett så att trä på sig dom fanns liksom inte på kartan. Jag trodde absolut inte det skulle bli så milt idag - då hade jag fixat det igår. Det var alltså bara att hasa iväg till gymmet och äntra löpbandet för 2 timmar/2,1 mil. Surt och trist var det. Inte fysiskt jobbigt, men mentalt så det räckte - jag tänkte bryta flera gånger, men lyckades övertyga mig själv om att jag skulle må så mycket bättre om jag fullföljde. Måndag, tisdag och onsdag nästa vecka sitter jag på konferens - inklusive arbetsluncher och sena kvällar - så då blir det ingen löpning. Jo, på tisdag har mina kära arbetskamrater föreslagit att jag skippar arbetslunchen för att få springa en sväng. Gulle dom som tar hand om gästerna så att jag får röra på piporna lite. Jag kommer bara hinna runt 5 km, men bättre det än inget alls - kan det vara ren självbevarelsedrift måntro som gjorde att dom föreslog den lösningen? Dom anar väl hur Kristina mår efter 3 dagar utan ett endaste löpsteg.....
För övrigt gör jag en rejäl insats i armhävningsutmaningen idag - det reggar jag lite senare ikväll för jag är inte färdig med dagens dos ännu.
...... ty jag pallade inte att springa den sträcka jag planerat idag.
Tanken var runt milen, men när jag kom till gymmet och skulle kränga på mig alla kläder upptäckte jag två mindre trevliga saker:
1) Jag hade glömt halsbuffen och mina tröjor/jacka har inte hög krage
2) Buffen till huvudet låg i väskan sedan igår och var blöt av svett
Gav mig ut och styrde kosan mot Årstaviken. Ganska precis när jag passerade Zinkensdamms ip insåg jag att "det här blir ingen rolig historia". Fy fasiken vad jag frös om halsen och kinderna. Gjorde en snabb rockad i planerna och vände - hellre springa omkring med lite värme från husen än nere vid vattnet. Brummade omkring på sydvästra delen av Södermalms gator innan jag efter 6,5 km gav upp. Det var FÖR oskönt helt enkelt.
Väl tillbaka på gymmet skalade av mig yttersta lagret och körde 1 km barfotalöpning på bandet och därefter lite chins. Avslutade med en stretch och ytterligare upptining i bastun. Insåg i alla fall var alla är idag - dom är inne på gymmet! Jösses vad folk det var - det är väl alla nyväckta människor som har ångest efter julfrosseriet. Nåja, om några veckor är allt som vanligt igen - när 80% har ledsnat....
Idag var det dags för lätt distanslöpning. Sprang från Mariatorget, förbi Zinkensdamm och ner till Årstaviken. Längs vattnet bort och förbi Norra Hammarbyhamnen bort till Londonviadukten och längs vattnet vid Stadsgården till Slussen och tillbaka. Underlaget var bitvis bra, moddigt nere vid Årstaviken och bättre vid Norra Hammarbyhamnen och Stadsgården. Mot slutet av rundan snöade det ymnigt och vid Stadsgården var det rejäl motvind. Jag fick kura ihop mig och kisa med ögonen när jag stretade fram i isvindarna. Men då var jag ju nästan "hemma" så det kändes OK ändå. Dagens runda blev 9,5 km i 5:56-tempo - lätt distanslöpning för mig definierar jag som löpning då jag kan andas in genom näsan och ut genom munnen, lugnt och fint. Inget flåsande alltså. Helt klart är det inte samma fart i det väglag som råder nu jämfört med på sommaren i racerpupporna på rena asfalten eller på löpbandet. Jag går efter ansträngningsgrad helt enkelt och inte efter tid.
..... stod det på schemat idag så det fick det bli. Korrigerade farten lite och la på uppvärmning och nedjogg samt ökade längden på koordinationslöpningen en smula och det kändes riktigt bra.
Det blev alltså först 2 km uppvärmning i stegrande fart, därefter 6 km i 5:10-tempo följt av 3x100m i 3:45-tempo. Avslutade löpningen med att jogga ner 2 km i 6:00-tempo. Innan träningen var klar för dagen hade jag dock dagens armhävningsutmaning att bita tag i. Jag låg fortfarande efter så jag fick ta dubbla ransonen idag också, dvs 60 st. Det kändes rejält vill jag lova för jag har utrustats med en ganska saftig träningsvärk i överkroppen idag pga gårdagens styrketräning.....
Jag har grunnat lite till på det där med schemalöpningen. Jag är ju inte den som gillar att springa och stirra på klockan för att se om jag springer i rätt fart. Jag har mina känslomässigt styrda gränser för vad som är lätt, medelhård och hård löpning. Det innebär att jag kommer köra dom passen på känn när jag springer ute. Sen får det bli den fart jag och kroppen tycker är den som gäller för den löptypen just den dagen.
Så får det bli.....
För övrigt så var jag på hälsokontroll idag och blev besiktigad. En inte oansenlig mängd blod (kändes så i alla fall för jag hatar att bli stucken i armen) tappades ur mig - men svaret på de testerna får jag vänta på tills jag kommer på återbesök.
Dessutom testades
Syn - bra
Hörsel - Hon var chockad faktiskt, jag hör allt!
BMI - utmärkt
Midjemått - utmärkt
EKG - utmärkt
Blodtryck - utmärkt
Lungvolym - bra
Lungkraft (förmåga att blåsa ut hårt) - mycket stor
Syreupptagningsförmåga - hög
Syreupptagnignsförmåga/kroppsvolym - mycket hög
Kärringen hänger nog med en stund till.....
Är det någon som tjatat om vikten av en allsidigt tränad kropp så är det jag. Och ändå, när jag kikar i min kalender bakåt i tiden lyser annan träning än löpning med sin frånvaro. Duktigt va????
Nej, nu ska det bli andra bullar och lite struktur om jag får be. För att landa på en lagom mängd löpning ska jag kika på Szalkais 4-timmarsprogram för maran. Kan inte lova att jag följer det slaviskt, men en liten fingervisning om vad som är rimlig löpmängd och fart är nog på sin plats. Jag springer och springer och ser glad ut så länge det håller - så gjorde jag förra året och det slutade inte så jättebra..... Dessutom ska varje vecka innehålla någon form av annan träning. Jag har också gått med i "armhävningsutmaningen" - kanske mer som en kul grej. Det handlar om att göra minst 30 armhävningar om dagen under 2010.
Allt det här funderade jag ut i går kväll. Idag hade jag egentligen tänkt springa, men jag lyckades i alla fall med mina nya föresatser EN dag (nästan). Började med att springa 2 km barfota på bandet (ser jag inte som löpning....) och körde sedan min armhävningsutmaning (jag får snärja på lite för jag började ett par dagar för sent - det fick bli 2 dagsransoner idag, dvs 60 stycken) och sedan blev det 45 min styrketräning för över- och mittkropp.
Jag har också blivit väldigt kort i den del av benen som KAN ge upphov till löparknä om man inte passar sig - det föranledde en lång stretch i bastun. Skärpning här också med andra ord!
Så - nu har jag erkänt och lovar bot och bättring - fy skäms på mej!!!!
Idag lackade jag ihop fullständigt på kylan. Orkade inte dra på mig alla j-a kläder och ge mig ut så jag valde löpbandet. Roligt? Näää, inte direkt. Tråkigt? Näää, inte direkt. Ett jobb helt enkelt - bara att verkställa lixom.
Jag kan inte låta bli att undra lite när jag läser i trådar om löpband hur en del löpare förfasar sig över hur TRÅÅÅÅÅKIGT det är på löpband. I andra trådar om löpning hävdar samma personer hur härligt det är med "tuffa spypass", den djävligaste av djävliga miljö, massor av timmar runt runt på en tidsultra där partyinslaget är när man får byta varv, etc etc.
Men va f-n - just do it. Sluta mesa!!! På samma sätt som det går alldeles utmärkt att ta herraväldet över sin fysiska upplevelse går det alldeles utmärkt att ta herraväldet över sin psykiska upplevelse.
Ha-ha, nu retade jag säkert upp några.
Var och en blir salig på sitt sätt och den enda träning som är dålig är den som inte blir av. Fast glöm inte att det är nyttligt att ha tråkigt ibland.
Dagens pass blev 2 timmar och på den tiden hann jag 21,5 km. Den mesta tiden gick det i 5:42-tempo, förutom 17:e, 19:e och sista kilometern som gick i 5:00-tempo.
Nyårsafton blev helt i min smak, dvs lugn och skön med god mat och minimalt med alkohol. Jag är på intet sätt någon absolutist, men jag gillar inte att dricka så att jag är dålig dagen efter. Lite gott vin till maten och ett glas päronlikör blev kvällens ranson och det var helt perfekt.
Även om jag var spik nykter när jag la mig hann klockan bli 2 innan jag somnade och eftersom jag (tyvärr) har väldigt svårt att sova på morgonen oavsett hur dags jag somnar så har jag en smula sömnbrist idag. Hade därför bestämt mig för att bara softa idag och att den enda aktiva sysselsättningen skulle vara att ta en sväng till mataffären. När jag väl kom ut och fick känna vilket helt otroligt väder det var ångrade jag mig - jag hade ju planerat att bada och vad gör väl ett bad så mycket skönare om inte en löprunda i vinterskrud. Sagt och gjort - väl hemkommen från affären drog jag på mig en rejäl laddning löparkläder och stack ut på en skön liten runda runt Råstasjön och Lötsjön. Det var väldigt mycket folk ute, fast dom flesta gick eller stod och matade fåglarna. Precis när jag kom fram till Råstasjön stod det en kille med en bil och vräkte ut fisk till en flock fåglar. Det var jättestora fåglar med långa ben och jag gick fram och frågade vad det var för sorts pippsisar och fick veta att det var Gråhägrar. Stank fisk gjorde det så det räckte och blev över, men fåglarna var saliga. Tydligen får dom en sådan laddning varje dag.
Jag tror att jag gjorde ett bra val som passade på att njuta av vädret för jag hörde av en bekant att det snöar som sjutton i Uppsalatrakten och nu ser jag molnen torna upp sig. Jag hörde att man varnar för ca 2 decimeter nysnö längs Ostkusten......
