Jaha, då var det dags att summera 2008 års träning och byta till ett nytt oskrivet blad.
År 2008 blev jag både marathonlöpare och ultralöpare - ett spännande träningsår. Första halvåret gick som smort och avslutades med Stockholm marathon. Nästa utmaning var Hornstull-Järna, då jag fick mig en rejäl knäpp på näsan - en nerv kom i kläm i knät mitt ute i "the middle of nowere" och jag fick stappla över en mil tills jag kom tillbebodda trakter. Den upplevelsen gjorde att jag började fundera på vad jag höll på med egentligen och jag tog lite långdistanspaus och slickade såren ett tag.
Men likt en rysk docka som reser sig varje gång hon får en smäll så stod jag snart upp igen och livsandarna började återvända. Löpning var kuligt igen!
Hösten har bara visslat förbi. Jag skaffade en PT som fick uppdraget att hjälpa mig med att styra upp min styrketräning så att jag blir en starkare, snabbare och uthålligare löpare. Otroligt roligt och givande - rekommenderas varmt!
Att ha någon som finns vid din sida när du tränar och vars enda uppgift är att peppa och hjälpa dig - det kallar jag lyx! Värt varenda krona faktiskt.
Under 2008 har jag:
Tränat 311 timmar och 17 minuter
Tränat 296 (80%) av årets dagar
Tränat styrketräning 54 av årets dagar
Sprungit 225 (61%) av årets dagar
Sprungit 191 timmar och 6 minuter
Sprungit 201 mil
Medelfarten totalt har varit 5:42-tempo
Medelfarten vid pass 0-10 km har varit 5:23-tempo
Medelfarten vid pass 11-20 km har varit 5:27-tempo
Medelfarten vid pass 21-30 km har vairt 5:41-tempo
Medelfarten vid pass 31- km har varit 6:58-tempo
Uj vad mycket torra siffror det blev.....
Ett riktigt gott slut och ett riktigt roligt och framgångsrikt träningsår önskar jag er allihopa!
Glöm dock inte bort att det blir så mycket roligare om man har roligt:
Jag förstår inte vad som tagit åt mej, för jag fick inga som helst men av 43 km löpning. Om man bortser från tånaglarna alltså, men jag menar att jag kände mig hur pigg som helst redan igår.
Har funderat på vad det beror på och kanske, kanske beror det på att jag fått hjälp att styra upp min styrketräning. Den är ju faktiskt anpassad helt för mig och för att hjälpa mig att bli en starkare löpare. Undrar om den gett så bra resultat?
Jag kan absolut inte skryta med att jag varit flitig med att träna långpass - långt ifrån! Jag har bara kört ett pass på 3 mil sedan i juli! Förutom det ett fåtal pass runt 2 mil. Däremot har jag alltså kört en helt annan typ av styrketräning än jag gjort tidigare - fokuserat på mjölksyraträning och uthållighet.
Jag väljer att tro att det är nyckeln till min fenomenala återhämtning tills motsatsen bevisas - något måsta man ju tro på!
Idag var tanken att jag bara skulle streaka min kilometer och sedan köra uteslutande styrketräning för överkroppen. När jag plockade ur innersulorna och knöt skorna jättelöst så att dom mer påminde om ett par båtar var det otroligt skönt att springa. Kändes helt OK i tårna alltså. Jag kunde omöjligt sluta efter en kilometer så jag tuffade på, men med tanke på söndagens löpning bestämde jag mig för att jag helt enkelt inte fick springa längre än 5 km. Efter 4 km i 6:00-tempo ökade jag farten och avslutade 5:e och sista kilometern i 5:00-tempo. Fortfarande pigg och springsugen, men jag stålsatte mig och gick över till styrketräningsavdelningen. Där blev det ett blandat pass: Benpendling i chinsstången, latsdrag, en faslig massa utfallssteg med hantlar, crunches, latsdrag över huvud, plankan, axlar och biceps med hantlar och säkert något mer som jag inte kommer ihåg.
Jag är smått chockad över mig själv faktiskt, i normala fall är jag ganska "bombad" åtminstone ett par dagar efter att ha sprungit maradistansen - oavsett fart. Hmmmmm......
Nu är jag hemma, har stått sisådär en timme i duschen för att försöka tina upp och ätit. Nu mår jag gott....
Det var en vacker, men kall morgon när Slussen fylldes av förväntansfulla löpare. 08.30 drog vi iväg och ganska snart bildades olika grupper. Jag låg först i "snabbgruppen" en stund, men hamnade sedan någonstans mitt emellan två grupper tillsammans med Sebastian och Magnus. Vi tuffade på och småpratade - mysigt.
I Sjöberg (Sollentuna) stod Peters fru Ulla med en massa gottis och där väntade vi in den andra gruppen och slog sedan följe med dom. Det gällde att hålla sig i rörelse och stanna så korta stunder som möjligt - man blev ordentligt kall och stel vid varje stopp.
Allt flöt på bra, men vid ca 3 mil började det göra ont i mina tår. Jag hade köpt nya rejält tjocka strumpor och tänkte inte på att det därmed blev betydligt trängre i skorna.
Vid Max hamburgerrestaurang i Barkarby var nästa lite längre stopp och sedan stod Ulla igen vid 4 mil och serverade gottis. När vi kom dit hade jag så pass ont i tårna så att jag bestämde mig för att vara nöjd någonstans runt marandistansen. Vid 43 km tog jag och Linda kommunala färdmedel hem.
När jag kom hem och fick av mig strumporna och fick syn på mina tånaglar förstod jag varför jag hade haft så ont i fötterna. 3 naglar är tilltufsade och 1 är helt bombad. Jag lär tappa ett par stycken, men det är sån't man får ta.
Jag är hur som helst väldigt glad att jag kände mig så pigg och hyfsat stark hela vägen. Linda och jag drog tom järnet mot slutet för att göra en snygg "snabbspurt" fram till marandistansen.
Något jag är sjukt mallig över är att jag nu grejat mitt mål att springa 200 mil i år!
Kolla:
200 mils löpning 2008 100% (2003,22 km/2000 km)
Just hemkommen efter en lugn jogg. Tror det ska bli ungefär samma väder på söndag som det är idag så det var perfekt att testa utrustningen. Sprang 11 km i strax över sexminuterstempo. Fortare än vad vi kommer att springa på söndag, men tillräckligt långsamt för att jag skulle kunna känna hur kläderna fungerar.
Jag hade på mig:
Craft underställströja
Kortärmad funktionströja
Vindjacka
Vintertights
Benvärmare
Tunna löparvantar med windstopper
Slutsats:
- Benvärmarna som jag kom på att jag kunde använda var klockrena utanpå vintertightsen. Jätteskönt att vara ordentligt varm om vaderna.
- Lagom med en buff runt huvudet för att hålla öronen varma samtidigt som överskottsvärmen kan sippra ut uppe på skallen. Jag hatar mössa!!!! (Fast jag kommer ha med en i ryggan för säkerhes skull)
- Jag måste ha varmare vantar på mig, är stel om händerna redan efter en mil. Om jag fryser om händerna när jag springer drar jag in dom i ärmarna och då spänner jag mig och får nackspärr som ett brev på posten.
- Blev lite kall om skinkorna också faktiskt.
För övrigt kändes det jättebra. Jag ska åka in till RS imorgon och proviantera lite gel och eventuellt se om det finns några varmare trosor. Annars får jag väl skrämma slag på omgivningen och dra på mig ett par mamelucker utanpå tightsen.....
Det ska bli jättekul. Jag tror jag hänger med runt marandistansen, det känns som en lagom distans för mig just nu med tanke på löparform och väder. I eftermiddag börjar jag ladda energi för då är det middag hos mina föräldrar som gäller - lilla mammas underbara revbensspjäll.
Ha en fortsatt skön ledighet allihopa och till er som ska hänga med på söndag säger jag: Det ska bli så skoj att träffa er - både nya och gamla bekantskaper. Vi ska ha kul - jag ska försöka att inte pladdra sönder era öron!!!!!
Stod utanför huset och plötsligt fick jag se någon komma längs vägen....
Nämen - tomten!!!!
Höll på att svimma när jag insåg att han faktiskt kom till oss!
- Ho, ho. Finns det några snälla barn?
- Kom in snälla tomten! Vill du ha lite glögg?
Och det ville tomten. Inte bara lite - tomten ville ha mycket glögg.....
Till slut blev tomten yr i mössan.....
Tomten rockade loss så förklädnaden rök och då såg jag.... Det var ju inte tomten! Det var ju bara Homer som försökt luras!
Tomten finns nog inte i alla fall.....
Även idag blev det ett löppass. Ett lugnt sådant eftersom jag faktiskt sprang 17 km med slutspurt igår. I 12 km malde jag på innan jag tyckte det fick räcka med springeri. Gick över till gymavdelningen och körde lite blandat filijox för överkroppen + raka marklyft (så att inte benen ska glömma bort att sköta sig efter den övningen).
Vi skulle egentligen bilat till Dalarna idag, men det är så mörkt och duggregnar så vi bestämde oss för att sticka tidigt imorgon bitti istället.
Kikade i min kalender och insåg att jag faktiskt har en möjlighet att nå årsmålet 200 mils löpning. 59 km kvar och det lär nog bli någon mil innan årets sista långpass. Springer jag inte jättelångt då så att benen är helt bombade har jag två hela dagar på mig för de sista kilometrarna. Ska absolut inte slå knut på mig själv för att greja det - blir det så får det bli det av sig själv sas. Fast det vore lite kul....
Idag hade jag bestämt mig för ett löppass någonstans mellan 1 och 1,5 mil. Jag ska springa imorgon också så jag ville inte "bränna ljuset i båda ändar" idag sas.
Drog på i mitt vanliga behalighetstempo, dvs 5:42/km och hann bara ca 4 km då jag ser ett välbekant ansikte dyka upp - LadyGodiva!!!!
Hon kom och ställde sig och sprang bredvid mig så mp3-spelaren fick vila till förmån för ett mysigt småprat medan vi tillryggalade kilometer efter kilometer. Tänk vad fort det går när man har någon att prata med - vi har alltid så mycket att avhandla när vi ses så det blir en svada av guds nåde.
Helt plötsligt hade jag tillryggalagt 15 km och det började bli dags att tänka på refrengen. Den perfekta refrengen för mej är ett par kilometers fartökning för att "blåsa ur ben och lungor" så då blev jag associal, pillade in hörlurarna i öronen och drog på. Först en kilometer i 5:00-tempo, därefter en kilometer i 4:30-tempo och sedan avslutade jag med en kort rusch på 100m i 4:00-tempo. Därefter var jag nöjd och belåten. Gick en liten stund medan hjärtat lugnade ner sig, stretchade benen lite nödtorftigt och gick ner och la mig en stund i bastun.
På vägen hem tittade jag till Ladyn och hon såg gruvligt stark ut där hon tuffade på i sin som vanligt väldigt målmedvetna stil.
Imorgon blir det som sagt springning igen på eftermiddagen, sedan raka vägen hem, hopp i bilen och så styr vi kosan mot Dalarna och julfirande.
Idag körde det ihop sig lite. Hade att välja mellan att träna på morgonen eller en snabbis mitt på dagen. Eftermiddagen var inget alternativ tyvärr. Imorse var jag seg så jag bestämde mig för en lunchsnabbis.
Att bli trött på runt 30 min kräver sin kvinna..... Så här körde jag idag:
Började med att värma upp på löpbandet i 1,7 km med stegrande fart och körde sedan 6 stycken 400-metersintervaller. Dom 3 första i 4:00-tempo och resterande 3 i 3:45-tempo. 60 sek ståvila emellan. Avslutade med lugn jogg i 1,5 km.
Puls under intervallerna:
Intervall 1: Efter intervall 168, efter vila 148
Intervall 2: Efter intervall 168, efter vila 148
Intervall 3: Efter intervall 170, efter vila 149
Intervall 4: Efter intervall 173, efter vila 153
Intervall 5: Efter intervall 177, efter vila 155
Intervall 6: Efter intervall 180, efter vila 155
Lyckades alltså pressa upp pulsen till 96,2% i sista intervallen.
Hade några minuter kvar innan jag var tvungen att gå så jag utnyttjade dessa genom att drilla mina truliga ben i konsten att uthärda raka marklyft och utfall. Körde 5 minuter raka marklyft med 20-kg-stången och i 5 minuter vandrade jag omkring i gymmet med utfallssteg och en 5 kg-hantel i vardera handen. Man ser verkligen lite knäpp ut när man går omkring så där, men det känns något bättre med hantlar i händerna än utan i alla fall.
Nu ska jag strax pipa iväg ner på stan i duggregnet och uträtta lite julrelaterade ärenden.
Idag fick överkroppen bekänna färg och det gick faktiskt strålande. Kände mig riktigt stark och fokuserad. Musklerna blev uttröttade på ett djupt och skönt sätt - alltså inte ont utan bara utmattade.
Så här körde jag idag:
Chins: 6 reps x 2
Chins med bakvänt grepp: 6 reps x 2
Negativa chins: 6 reps x 2
Uppdragen i chinsstången med bakvänt grepp och pendlingar utåt med benen: 10 reps x 2
Dips i "ställningen": 6 reps x 2
Dips mellan två bänkar: 10 reps x 2
Armhävningar med en hand på stepbräda - växla sida mellan varje: 10 reps x 2
Axelpress med 5 kg hantel: 20, 15, 10 st
Biceps curl med 5 kg hantel: 30, 15, 10 + vanliga biceps till utmattning
Rep för triceps över huvud: 3 plattor, 30, 20 10 st
Triceps press: 10 kg, 30, 20, 15
Biceps curl: 3 plattor, 20, 15, 10 st
Innan styrketräningen körde jag 2 km på löpbandet som uppvärmning/streakrunning.
För övrigt så verkar det där med att "dutta" lite med raka marklyft och utfall vara en bra idé. Känner ingenting i benen idag. Lät dom dock vila den här dagen, men imorgon ska det duttas igen i samband med löpningen.
Det var alles för idag.
I förmiddags kände jag mig superseg i kroppen. Stel, gisten och allmänt trött. Beslöt mig ändå för att bege mig till gymmet - om inget annat så för att powerwalka lite och lägga mig i bastun och mysa en stund.
Började med powerwalken och efter ett tag hade jag faktiskt piggnat till så jag beslöt mig för att springa en bit ändå. Det gick förvånansvärt lätt faktiskt. Nu var jag iofs väldigt snäll mot min kropp idag och sprang bara 8 km i 5:42-tempo, men det var en ytterst behaglig resa.
Efter löpningen gick jag över till vikterna och körde lite försiktig inskolning av raka marklyft och utfall - det som hittills gjort mig till "damen utan underkropp". Körde dom raka marklyften med bara stången (20 kg) och utfall med bara den egna kroppsvikten. Benlyft och rumplyft från ryggliggande och några negativa chins fick avsluta det hela och därefter stretchade jag ovanligt noggrannt för att vara mej.
Om ingen akut träningsvärk i överkroppen infinner sig under natten beroende på gårdagens boxning står det styrketräning överkropp på schemat imorgon.
Idag har jag fått slåss.
Träffade min PT och vi grunnade på vad vi skulle hitta på för kuligt idag och det slutade med valet boxning. Så himla kul!
När jag boxas i normala fall handlar det om att turas om med att slå och att hålla mitsarna - nu fick jag vara helt egotrippad och slåss hela tiden. Eller hela tiden är en sanning med modifikation för med jämna mellanrum beordrades jag ner på golvet för antingen en massa sit-ups eller en massa armhävningar. Puh.....
Hursomhelst så var det helt sjukt roligt. Jag menar, hur taggad blir man när man står och slår och någon hela tiden vrålar "Hårdare", "Kom igen då" etc etc. Jag blir i alla fall skogstokig och slår som om det var f-n själv jag försökte besegra. Allra helst när jag som idag fick förmånen att slå mot någon som är väldigt stark och vältränad så att jag slipper tänka på att vara rädd om min motståndare.
Nu är jag lätt mör i överkroppen och naglarna fick jag skaka ur handskarna efteråt (jag som sparat till så himla fina naglar....). Direkt efter träningen skulle jag träffa en konsult för att testa ett nytt publiceringssystem för webben som dom håller på och ta fram. Fick be om ursäkt för händerna lydde knappt när jag skulle klicka mig fram i menyerna.
Just idag var jag farlig...
Idag blev det en lugn morgonspringning - 5 km i 6:00-tempo. Skönt att röra på piporna lite, för nu ska jag sitta på konferens resten av dagen och ikväll blir det julfest på jobbet. Imorgon är det träning med PT'n så det blir en lugn kväll för min del med ner fokus äta och mindre fokus dricka.
Ha en trevlig måndag mina vänner!
Nu har jag fått svart på vitt - mina ben duger ingenting till förutom att springa med. Det är dom förvisso ganska bra på, men så fort jag tränar raka marklyft eller utfall så får dom en smärre infarkt. Några smala "kycklingben" har jag inte och jag måste väl ha några benmuskler efter all löpning, men som sagt - något annat än löpning klarar dom inte av utan att jag får en sju helsikes träningsvärk. Igår kunde jag knappt gå - tack och lov är det bättre idag så jag kunde jogga 5 km i lugn takt. Jätteskönt och som kronan på verket hade jag sällskap av vännen LadyGodiva. Mysigt!
Måste konsultera PTn hur jag ska modifiera träningen så att jag inte blir funktionshindrad halva veckor i stöten. Fler kortare attacker i veckan mot benmusklerna kanske. För jag ska fanimej vänja benpiporna - jag ger mig icke!
Basta!!!!!
Idag är jag inte jättekaxig i nederkroppen. Det är inte så att jag är helt ur funktion, men jag är ganska rejält stel.
Valde därför att springa lungt en skvätt. Jag tycker att det är bättre att röra på sig, lugnt och försiktigt och inte för länge - jämfört med att vila helt.
Först var det rejält gistet att börja springa, men så småningom släppte det. Valde att sluta när jag kände mig "på topp" för endorfinerna gör sitt och det brukar betala sig och bli "etter värre" om jag kör hårt eller långt trots träningsvärk. Lagom är bäst så därför blev det 7 km i 5:42-tempo idag.
När jag sprungit klart och stod och stretchade kom den älskvärda sjukgymnasten. "Jag har fått en oplanerad ledig tid - du vill inte ha lite stretchbehandling?" Gulle, gulle henne - gissa vem som nappade på två röda sekunder????
In i behandlingsrummet och kutter vad skönt det var att få hjälp att stretcha ut min krumma lekamen. Hon är ett stretchproffs ut i fingerspetsarna och tar i precis lagom hårt för stunden, dvs inte alltför brutalt idag.
Hon gjorde också en rörlighetstest och jag har blivit mycket rörligare i höftböjarna nu. För ett par månader sedan var det riktigt illa - 0 graders rörlighet i höftböjarna, nu är det 15 grader (idealt är 30 grader).
Hon konstaterade också att jag fortfarande är överrörlig i baksidan. Ingen stretch för baksidan alltså, utan den ska jag istället träna så att den blir mer jämnstark i förhållande till framsidan.
Och allt detta fick jag bara så där utan att be om det....
Nu är det snart helg - ha en riktigt skön sådan!
/Fia-Lotta
Idag stod det styrketräning - ben på schemat. Det kändes sannerligen att jag körde rejäla backinervaller igår för jag var minsann inte kaxig i benen idag.
Ingen träningsvärk, däremot blev jag snabbt trött i musklerna.
Tränade dock på så duktigt jag kunde - vad gör man inte när man känner PT'n's "onda öga". Gymmet är inte så stort så att man kan transportera sig själv ur synhåll.
Valde dock att inte köra ben en hel timme utan kortade ner den tiden lite till förmån för lite "anti-volang-träning".
Streakade också naturligtvis - 1 km som uppvärmning.
Imorgon står det löpning på schemat - undrar hur det går.....
Dagens löppass inleddes med 5 km lugn löpning i 5:42-tempo. Jag fick ett bra kvitto på att det är ett ypperligt LSD-tempo för mig för jag hade sällskap bredvid löpbandet hela tiden så det var ett kacklande non-stop. Inga problem med flåset pga det.
Därefter blev jag lite mer associal, stoppade "Nisse Landgren spelar Funk" i öronen och påbörjade dagens backträning som blev såhär:
Totalsträcka: 5 km
Hastighet: 6:00 min/km
4x500m - incline 5
1x500m - första 300m incline 8 - sista 200m incline 10
500m plattlöpning mellan varje backe
Kände mig stor, stark och vacker idag!
När jag kom ut från gymmet var det fullt pådrag av brandbilar, polisbilar och ambulanser. Det visade sig att det brinner i tunnelbanan mitt emellan Mariatorget och Slussen. Man höll precis på att gå ner med rökdykare när jag kom ut. Det brinner alltså ganska precis under min rumpa just nu - konstigt.....
Startade dagens träning med 4 km löpsoftande i 6:00-tempo och travade sedan bort till avdelningen för "muskelbyggeri".
Idag fick överkroppen sig en duvning.
Började med att värma upp med latsdrag, sittande rodd och lätta triceps press i kabelmaningen.
Därefter blev det:
chins
negativa chins
hänga uppdragen i chinsstången och jobba med benen rakt ut
dips i "dips-ställningen"
armhävningar med ena handen på step-up-bräda - växla sida i varje armhävning
dips mellan två step-up-brädor
tricepsdrag över huvudet
axlar med hantlar
biceps i kabelmanicken
biceps med hantlar - både bicepscurl och vanliga
Därefter fick magen en liten duvning med crunches i "sit-ups-stolen" och en långplanka (vanlig och sidoplankor)
Min PT var där med en annan kund och jag såg ögat som höll koll på att jag inte maskade. Bäst att jobba på....
För övrigt har jag funderat lite på det där med att tycka att man duger som man är. Att tycka att man är bra alltså. Inte bättre och inte bäst, utan bara tillräckligt bra. Men jag har inte tänkt färdigt - återkommer med lite flum så småningom.
Ha en trevlig kväll!
/Fia-Lotta
Idag blåste jag vilovecka över och friskförklarade mina vader på allvar. Dagen skulle firas med snabbspringning och då är intervaller favvissysselsättningen.
Började med att värma upp 3 km i stegrande fart med några rejäla ruscher som avslutning för att väcka upp pumpen ordentligt.
Började sedan med att springa 5 st 500-metersintervaller i 4:00-tempo med 60 sek ståvila emellan. Pulsen visade inget spännande, den låg på runt 176 efter varje intervall och sjönk till strax över 150 efter varje vila.
Efter dom intervallerna var jag sugen på att trycka på ännu mer vad gäller fart och sänkte sträckan till 200 meter och sprang 3 stycken i farten 3:30. Det kändes helt OK så en tanke började slå rot i mitt huvud: Undrar hur fort jag kan springa egentligen..... Sagt och gjort - operation test startade och jag körde såhär:
200m i 3:24-tempo
200m i 3:19-tempo
200m i 3:14-tempo
200m i 3:09-tempo
Sedan vågade jag inte fortsätta - jag var uppe i 19 km/tim och hade ju kört ganska många intervaller så benen började bli trötta. Tror faktiskt jag kan trycka på något lite till om jag börjar ett träningspass med ruscherna, kanske gränsen ligger på någonstans runt 19,5 km/tim om jag kör så kanske 3:e ruschen. Alltså när jag är pigg, men ändå uppvärmd. Måste testas.....
Lufsade 2 km i sakta mak som avslutning för att kyla ner systemet.
Hopp i galopp!!!
/Fia-Lotta
Idag blev det ett kortare löppass än vad det brukar bli på söndagar. Kikade i min kalender på morgonen och såg att jag trots att jag inte skulle springa alls den här veckan egentligen hade sprungit 21,6 km. Hmmmm. Hur har det gått till månne???? :-o
Nåja, det blev beskedliga 15 km idag och jag kände mig stark och pigg från start till mål. Sprang första 10 km i 5:42-tempo, ökade sedan till 5:30-tempo i 3 km och dom avslutade 2 kilometrarna gick i 5:00-tempo. 1:23:30 tog det totalt.
Otroligt glad att vaderna nu känns helt OK trots att jag uppenbarligen inte följt order eftersom jag det nu står 36,6 km som veckans löpdos.
Nu ska jag baka finska pinnar, havrekakor och drömmar. Det är också kuligt!
Kolla noga alltså - om man är välvilligt inställd till fotomodellen kan man faktiskt se en antydan till bicepsmuskel!
Idag är det träningsvila som gäller. Jag är en mycket stolt faster till Hampus, 16 år. Han ska spela kvalmatch för handbolls-SM idag och jag ska sitta och vråla på läktaren. Han är så otroligt duktig så jag kommer att spricka av stolthet.
Ha en skön lördag alla stollepellar och andra mer eller mindre skruvade träningstokar!
/Fia-Lotta
Att vara frustrerad är ingen hit. Vad gör man mot frustration - jo man springer. Hade dock absolut mitt löfte att ha löpvila i bakhuvudet när jag drog igång dagens streak. Men oj så skönt det var att få springa.
Vaderna verkar helt återställda för det kändes ingenting trots att jag bitvis höll 4:00-tempo under dom 6 kilometrar jag avverkade innan frustrationen klingat bort. Vill också berätta att jag absolut inte har någon Voltaren i kroppen, jag tror jag hann ta 2 tabletter innan jag beslutade mig för att skippa dom.
Däremot har jag någon lustig grej i en muskel på ena sidan av överkroppen. När jag vrider överkroppen i ett visst läge drar muskeln ihop sig som i kramp. Fast det gör inte speciellt ont - det känns bara jättekonstigt. Alla chins kanske....
Nu är det snart helg!
Jag har kört lite mer styrketräning än tidigare sista tiden och får ju även hjälp av en PT att optimera den och ta mej tusan om det faktiskt inte börjar synas lite nu. Om jag stirrar riktigt noga tycker jag mig se en viss ökad muskelmassa, framför allt på överkroppen.
Idag blev det först en uppvärmande powerwalk på 10 min. Därefter streakrunning med en skvätt råge - 2 km. Kunde bara inte låta bli att känna efter liiiiite hur det skulle kännas om jag drog på lite så sista 400m sprang jag i 4:17-tempo. Gick galant - absolut inga känningar.
Men aja-baja - har man löpvila veckan ut så har man......
Därefter körde jag 1 tim styrketräning - överkropp. Något jag börjar bli riktigt haj på är att hänga uppdragen i chinsstången och pendla med benen rakt ut. Kul när man märker att man orkar mer och mer.
Hälsar
"Hulken" Fia-Lotta
Idag har jag i huvudsak tränat mitt på mej. Dvs mage/rygg. Det är verkligen en så himla skön känsla när det "brinner" i magmusklerna.
Förutom detta så streakade jag. Var hyfsat duktig för det blev 1 km + moms och bromssträcka - dvs 1,6 km.
Det är så kul att träna i mitt nya FB-linne - jag får många positiva kommentarer. Fint säger dom när vi möts och går dom bakom mej hör jag ett gapflabb.
Kan knappt vänta - fick ett mail idag att min streaktröja är på väg. Den blir nog också himla bra.
Idag föll domen över mig - löpförbud upp över helgen. Träffade min PT idag och han höll ett batteri föreläsningar över mig samtidigt som han spände ögonen i mig. Jag försökte med några tafatta försvarstal som dock inte övertygade honom ett endaste dugg. En sak vägrade jag dock vika mig angående - streakrunningen.
Jag kommer alltså fokusera på styrketräning resten av veckan/helgen och bara köra "nödstreakar". Redan det beslutet gör rejält ont för det innebär med största sannolikhet att årsmålet (200 mil löpning) går om intet. Men ställer jag det mot att jag kanske får långvariga problem med vaderna så väger det lätt. Fast det gör ont i själen....
Vi skulle egentligen tränat ben idag, men det blev överkropp istället. Ungefär samma upplägg som förra gången. Vet inte exakt, för jag behöver bara koncentrera mig på att lyda order - PT'n håller rätt på hur många jag kör av varje övning. Mitt i eländet är jag själaglad att jag inte satsar allt på ett kort. Att jag alltså notoriskt vägrat kalla mig löpare, utan att jag är en person som älskar all form av träning.
Först hade jag faktiskt tänkt att inte berätta något för er om hur det ligger till, vill inte gnälla och pipa. Men sedan kom jag på att om jag berättar det så kanske ni bassar mig om jag inte lyder order (säkerhetslina).
Fast det suger en smula......
Valde idag att regga min millöpning som den här månadens resultat i Vinterutmaningen, detta trots att jag sprang den väldigt lugnt. Jag påbörjar nämligen en Voltarenkur idag för mina lite trilskande vader och med Voltaren i kroppen vill jag absolut inte maxa - med risken att inte känna om det börjar göra ont på allvar. Jag må periodvis vara en sällsynt korkad person - men riktigt SÅ korkad är jag inte!
54 beskedliga minuter notrades för dagens löpning.
Hade turen att träffa en kille idag som har den förträffliga utbildningskombinationen läkare/tränare och hans råd blev alltså att jag skulle ta en kur Voltaren, gärna fortsätta springa (fast lugnt), fortsätta kyla vaderna efter löpning och så visade han mig hur jag ska stretcha för att på ett effektivt sätt komma åt just stora vadmuskeln. Det är det nedre fästet till den muskeln som fått sig en törn. Så länge jag springer i ett tempo då jag kan landa på hela foten och springa med avslappnade vader går det som tåget. Det är när jag ökar farten och alltså måste ha ett mer aktivt frånskjut/landar mer på framfoten som det nyps i muskelfästet.
Idag kom min första beställning av FB-kläder! Ett linne och hipster-trosor. Så här ser dom ut:
Linne - framifrån:
Linne - bakifrån:
Hipsters:
Fint va?
