På dagens schema stod det 10 km lugn distans.....
Lugn distans för mej är 5:30 min/km. Eftersom jag försöker sköta mig så startade jag i den farten och tuffade på så i hela 7 km. DÅ brast mitt nervsystem - jag tyckte det var tråkigt att springa så långsamt. Så jag började pilla på "gaspedalen". Ett litet tryck då och då på fartökningsknappen.... Efter 9,5 km var jag uppe i 4:45 min/km och då drog jag ner farten rejält och lufsade sista 500 metrarna. Löpningen tog 54:10 så jag gasade bara liiiiite i förhållande till planerad hastighet.
Hur som helst är jag glad att löpningen just nu fungerar så bra. Glad att jag orkar springa så pass mycket som jag gör och att jag faktiskt verkar hinna återhämta mig hyfsat på 24 timmar. Det enda lilla problemet jag har just nu är att jag verkar ha lite svårt att få i mig den energi som går åt nu. 5-6 mil löpning i veckan verkar kräva kopiösa mängder mat. Jag äter och äter och äter mest hela tiden (sitter som en hamster och idislar framför datorn på jobbet), men har tyvärr tappat 2 kg i vikt på ganska kort tid. Får väl dricka grädde, för jag vill inte gå ner i vikt så att jag tappar orken....
Ikväll har jag, LadyGodiva och hennes make varit och klättrat som vi alltid gör på onsdagkvällar. Det är så roligt så man nästan skäms.... FÅR man leka så här som vuxen....
Klättringen gick bra för oss alla tre. Jag kände mig fortfarande lite "endorfinstinn" efter lunchlöpningen. Liksom nöjd med dagen och tyckte jag hade gjort mitt stordåd idag. Men det gick ändå bra och vi avslutade som vi ibland gör med leken "inte använda fötterna". Då klättrar vi som i ett hörn och får inte använda några fotstöd. Vansinnigt bra benträning för man får spjärna rejält med fötterna och armträningen går inte av för hackor den heller eftersom man får hänga i armarna medan man liksom hoppar uppåt.
Här får ni hänga med upp på 16 meter om ni vill:
Spagatträning?
Här gäller det att hålla sig i spiskroken....
Snart uppe....
F-n vad trött jag är!
I did it!!!!
God natt go vänner! :-D
Det har tagit emot eftersom jag undrar vem som kan vara intresserad av att läsa om mej...... Men jag har alltså bestämt mig nu i alla fall - om ingen annan vill läsa så har jag i alla fall dagboksanteckningar att gå tillbaka till själv och det kan nog vara kul.
Det kommer av förklarliga skäl mest handla om min träning. Det blir så långt i kalendern om man ska skriva in en massa "mjukvara" där.
Idag har jag sprungit. Började med att värma upp i 3 km och körde sedan intervaller. Har fått ett förslag på upplägg och det testade jag. 5 st 1000-metersintervaller i 4:40-tempo med 2 min ståvila emellan. Klockrent förslag för det var precis så jobbigt som det ska vara. (Tack D!) Jag orkade ända fram, men när den sista var gjord ville jag inte mer. Precis som det ska vara!
Vid 800 meter började det ta emot och vid 900 meter började det sticka lätt i fingertopparna (lätt syrebrist). Men absolut inte värre än att det var fullt uthärdligt. Det här ska bli en vana!
Jag gillar det "militäriska" stuket när jag ska ta ut mig. X antal minuter i farten Y - punkt slut. Fartlek passar inte mig - jag känner efter för mycket och har lätt för att maska. Vid intervaller vet jag vad som gäller - ingen pardon!
Efteråt joggade jag lugnt i 3 km. Det är då lönen för mödan kommer. Slänger av mig mp3-spelaren och koncentrerar mig bara på att känna när endorfinerna sprutar omkring i kroppen. Med ett fånigt leende på läpparna, med simmig blick, svetten forsande och jag känner mej bara så sjukt stark, duktig och framför allt lycklig.
Nu ska jag sticka och klättra - vi hörs!
