Känslan av att på ett fundamentalt sätt sakna grundkondition och ständigt ha ont någonstans.
Det här är min verklighet. Jag har jobbat fysiskt sen jag var en lönnfet 16 åring med taskigt självförtroende på industrier runt om i Sverige. Under mina 32 år på planeten så har jag aldrig uppnått någon form av regelbunden motion.
Väldigt länge trodde jag att jobbet förstörde mig. Axlarna värkte, ryggen gick sönder med jämna mellanrum och alltid var det någonstans det gjorde ont. Idag sitter jag större delen av min tid på ett kontor och insikten har slagit mig.
Det fysiska jobbet, även om det skadade mig, höll mig även rörlig och (relativt) stark. Det var alltså slitet som höll nere vikten.
Kallduschen när man står på vågen och ser hur den närmar sig 0.1 ton är något många män känner igen har jag förstått. Det är något magiskt med den siffran. Många säger att antingen tar man tag i problemet innan den slår över eller så skiter man i det. Väger man 100 kg så kan man lika gärna väga 110, eller 120.
Jag kommer gifta mig i slutet på september. Min sambo har slitit som ett djur för att hon vill se ut på ett visst sätt på bröllopet. Jag har väl inte varit något särskilt bra stöd i hennes arbete. Hur lätt är det att gå ner i vikt när den dryga sambon sitter och käkar chips i soffan?
Nåväl, nån smart person sa en gång att det aldrig är för sent för en andra chans. Bortsett från att det ger en aning om min politiska åskådning så är det en bra inställning.
Jag ska träna. Jag ska träna på ett sätt som jag inte gjort tidigare. Istället för att panikträna och skada mig så tänker jag träna på ett sätt som gör det till en del av mitt liv. Jag ska tänka på vad jag äter. Jag tänker inte gå bananas på nån jäkla lchf-diet men jag ska äta sund mat. Vanlig mat som ger mig det jag behöver.
Målet är så tydligt det kan bli. 85kg innan 29e september när jag står vid altaret inför en Gud som jag inte tror på och lovar saker jag verkligen tror på.
Idag väger jag 92-93kg. Jag springer, iallafall, 25 min intervall på löpbandet och jag tränar med min egen kropp som vikt och verktyg.
Jag har haft mitt sista ryggskott.
Jag tänker aldrig väga 100kg
Jag tänker skriva blogginlägg som innehåller så mycket JAG att ni snart kommer tro att ni är jag.
It's on...
