Det händet ibland att jag får frågan hur det går med min axel.
Hur går det då! Jo den borde ha varit färdigstelnad för en månade sen, men det är den inte. Varför vet jag inte men jag kan tänka mig att den har det ganska kämpigt för inte har jag gett den mycket chans att stelna inte. Min axel är förhoppningsvis inte lika envis som min vilja, för då komme de båda att strida i all evighet utan att ngn ger sig...
Jämför jag mina båda armar får jag mig ett gott skratt. Högra armen har en fin bulle till biceps, vänsterarmen ser ut som en "flickarm"
Tur att man har humor
Frågan är om jag kommer att aktivt träna upp armarna efter att sjukdomen har försvunnigt igen. Fördelen med frusen skkuldra är ju faktiskt att den försvinner igen.
Fortsättning förljer..
Fascinerande effektivt! Det slår aldrig fel. Två dagar efter att kulorna trillat av får jag ont, riktigt ont!
Det är som att det finns någon mening med den frusna skuldran, att ödet har bestämt att jag skulle få den samtidigt som jag hade turen att få gå NADA utbilningen.
NADA inte alls ingenting.
Vi skulle lära oss en metod mot oro, ångest, sömnstörningar och abstinens. Det var öronakupunktur vi skulle lära oss. På köpet kom öronakupressuren, små fina kulor som man sätter på akupunkturpunkter i ytterörat.
Nu använder jag kunskapen för att smärtstilla min frusna skuldra och blir lika fascinerad varje gång kulorna trillar av för att värken kommer. Smärtan som egentligen kommer tillbaka fast jag glömt bort att jag haft den.
Ibland är livet märkligt
