För två dagar sedan startade jag min första triathlontävling, eller "prova på tävling" eller träningstävling var det ju, men med tidtagning och nrlapp kändes det på riktigt för mig
Med lånad halv våtdräkt, gammal racer och "vanliga" träningskläder kom jag till start. Efter kort genomgång av banan som jag inte fattade allt av var det dags att ta på sig våtdräkten. Nästan alla hade tridräkt under med jag körde med korta löptights och sportbh
Jag försökte kolla in de andra i växlingsområdet hur de ställde upp sina saker m.m. och många hade "låda" istället för väska, varför vet jag inte.
På med badmössa, icamaxi simglasögonen, som för övrigt var värdelösa och immade igen, i med öronproppar och så i vattnet. Hej och hå en massa sjögräs och näckrosor, i med vatten i dräkten och där gick starten! Ojdå, nästan alla crawlade jättesnabbt iväg och där bak låg vi några kvar och kämpade på med bröstsim, kändes som om vi inte kom framåt....Ut till en flotte och ta i kanten och tillbaka. På ditvägen var det bara stressigt och ingen direkt flyt i simmet men på tillbakavägen började andningen rätta till sig och jag kunde ta större och lugnare tag
Vi var tre tjejer som kom upp tätt efter varandra och jag låg tvåa av oss tre.
Springa på grusgång, ajaj, och samtidigt börja klä av dräkten i uppförsbacke, puh. Väl uppe i växlingsområdet gick det bra att få av sig dräkt, ta på tröja, strumpor, skor och hjälm OCH nrlapp och iväg, springa med cykeln en bit och sedan upp och iväg. Yes vad skönt det var att komma upp på cykeln och börja trampa på en 5 varvsbana. På med handskar och glasögon i farten och där, NEJ! tappade jag min bilnyckel! Osmart! Stannade inte då utan såg den på samma ställe på andra varvet sådan tur var!!
Cyklingen var superkul!! Visst svischade de snabba förbi titt som tätt och inte hade jag en tanke på någon regel med 10 m mellanrum och 3m på bredden men det gjorde nog inget, låg ju inte på rulle direkt heller. En ganska lång och seg backe på varje varv men den var ju väldigt skön nedför iallafall. När 4 varv var gjorda fick jag för mig att jag kanske var klar och velade lite hit och dit innan jag fick stannat och frågat en funktionär som skrattade lite och sa att du har nog ett varv kvar
Väl inne i växlingen igen gick det bra att byta skor och få av hjälmen, handskarna stoppade jag bak i tröjan, onödigt. Tog med en flaska och drack i på vägen den första biten. OJ vad tunga, stumma ben! Började med att springa uppför två trappor, tog det riktigt lungt där och ut på grusväg. Under cyklingen hade jag kört på ett snitt på 28:45 och inte haft så mkt tankar på löpningen, typ, jag tar det då och den blev hemsk! Kom möjligen in i lite flyt en kortis på mitten men det höll inte länge. Fick ändå till ett 6:02 tempo, fast det visste jag inte då, klockan låg så fint hemma i köket på laddning ;-), utan det kändes snarare som ett 8:30 tempo i vatten upp till midjan, typ...
Allt som kändes så lätt under cyklingen kändes nu så tungt undre löpningen. Tror jag kom om tre tjejer under cyklingen med Anna var ny så stark under löpningen så när hon sprungit om mig i början blev bara avståndet längre och längre mellan oss. Dock var hon en perfekt hare åt mig när det nu var som tyngst. Sista backen upp innan mål, fyfanvadettavarjobbigt!!!Äntligen i mål på 1:28:28, 19 sekunder efter kära Anna! Blev visst 5:a av 8 st tjejer
Detta var nytt, kul, lärorikt och fantastiskt jobbigt på slutet! Har jag tur så blir det tre tritävlingar till under augusti
Hoppas fler blir sugna!! Det ÄR kul
Sitter på färjan mellan Fredrikshamn och Göteborg och är strax tillbaka i Sverige efter ett par dagars semester i Danmark. Träningsmotivationen är låg. Nästan obefintlig just nu. Läser om alla duktiga funbeat vänner som tränar och ligger i. Tänker på de som snart springer Jubileumsmaran på lördag. Maraton. Det känns som evigheter sedan jag sprang den. Har jag tränat sedan dess? Jo lite, men knappt inte. Knölar fram min motivationslapp som jag skrev inför maran med en massa mantran/motton för att peppa mig. OM jag var peppad?! Jag kommer antagligen aldrig igen vara så peppad inför någon uppgift som då. Jag delar med mig av några peppande ord till mig själv och andra. Behöver VERKLIGEN komma igång inför Lindingö...:-/
* Jag är bäst när det gäller
* Ingen annan vill detta lika mycket som jag
* Jag känner mig lätt, snabb och stark
* Jag har det i mig
* Jag är tålmodig och uthållig
* Det är nu det gäller
* Jag njuter även när det känns tungt
* Det är bra att det känns motigt, då är det en riktig utmaning
* Jag vet att jag klarar detta, det finns inget utrymme för tvivel nu
* Tro på dig själv, andra gör det
* Smärtan är oundviklig, lidandet är frivilligt
* Idag är jag stark
* Jag har tränat för detta, det här är jag tränad för
* Detta är mitt mål i livet
* Jag älskar det jag gör
* Min kropp är en maskin
* Jag är frisk, jag kan och jag vill
* Det är skönt att springa långt och lungt
* Långlöpning är som meditation
* Jag njuter när jag springer, kopplar av och gör mitt yttersta på samma gång
* Alla dagar i mitt liv har lett fram till denna dag
Lycka till alla maralöpare och till mig själv att komma ut och springa milen....
