Sitter på ett Internethak i Namche Bazar som ligger på 3400 meter höjd. Funderingarna hittills har mest varit på hemmet och inte på det som ligger framför mig. Saknaden ligger som en blöt filt på mig. Jag fryser mest hela tiden. I morse var det 6 grader och det lär väl minska i takt med att höjden ökar. I morgon går vi till Tengboche. Om ytterligare sju dagar når vi baslägret. Det positiva har varit att min mage har hållt sig lugn hittills. I morgon får jag förhoppningsvis en första glimt av Lhotse. Bara 5116 meter more to go!
/Laila
Bild: Acklimatisering ovanför Namche Bazar. Okänt berg i bakgrunden.
Så var man tillbaka i stinkande och stressade Kathmandu igen. Det tutar från bilar och motorcyklar hela tiden. Folk överallt. Luften är vidrig i mina näsborrar och lungor. Försäljarna försöker prångla på en allt möjligt och omöjligt hela tiden. Det enda som funkar är att ignorera dem totalt. Jag har försökt att hitta en frottehandduk eftersom jag glömt min hemma. Omöjligt. Tändstickorna och toapapperet vi köpt är inte direkt som hemma. Knappt ens typ.. Vi väntar på 45 kilo utrustning som vi skickat från Sverige. Och det är lite struligt med Arun treks som vi bokat tillstånd och basläger support genom. Annars är allt ok så här långt.
I övermorgon flyger vi till Lukla och ungefär 10 dagar senare kommer vi att komma till Lhotse basläger som vi delar med expeditionerna som ska till Everest. De är åtminstone 40 stycken så vi lär ju inte bli ensamma direkt.
Från baslägret och vidare ska vi bära all utrustning och klara oss själva, jag och min klätterpartner. Vi ska försöka att bestiga toppen, 8516 meter, utan syrgas.
Första svenskarna på toppen av Lhotse var Oskar Kihlborg och Mikael Reuterswärd. Till dags dato har 371 personer nått toppen varav 17 är kvinnor. 111 personer (2 kvinnor)har gjort det utan syrgas.
Känns som en dröm alltihop trots att jag varit på en hel del expeditioner förut bland annat två här i Nepal. Som min stackars underbara make som sitter hemma i Borlänge uttryckte det: "Nästan ofattbart". Och ja, det är det. Jag kommer inte att komma hem igen förrän det är sommar i Sverige. Det är ofattbart. Jag får inte träffa min kära Krister på en evighet. Så just nu undrar jag vad jag egentligen håller på med. Sverige är ett fantastiskt land och det finns så mycket att se och uppleva där. Både stora och små äventyr väntar runt varje hörn.
Ha en bra vår allihopa hemma i underbara Sverige.
Bild 1: Lhukla flygplats. I ena änden en bergvägg och i andra en avgrund..
Bild 2: Lhotse och Mount Everest i molnen
