Rolf Öhlén

Bloggarkiv 2011

"Tomten" anno 2011

”Tomten” såsom Viktor Rydberg kanske skulle ha skrivit den om han hade diktat den anno 2011 Midvinternattens köld är mild neonskyltar gnistra och glimma ingen sova ty festen är vild långt över midnattstimma månen vandrar sin tysta ban snön ligger grå över hela stan snön li... Läs mer...


Årets julgranshämtning

I dag har jag tränat hämtning av gran. Julgran alltså. Det är väl inget att registrera invänder vän av ordning. I så fall har den personen aldrig följt med mig att hämta gran. Himlen är gråmulen när jag kommer fram till parkeringsfickan. Nu har jag ca en halvkilometer att gå i... Läs mer...


Märklig match.

Var på en j-20 match i Fjällräven center, Modo mot Djurgården. I 2,5 period dominerade Djurgården, ofta var det spel mot ett mål. Modo drog på sig utvisning mot utvisning. Ändå vann Modo med 2-0. Enligt min ringa mening inte alls rättvist med tanke på matchbilden men bra försvarsspel,... Läs mer...


En soffpotatis försvarstal

I flera veckor har en envis hosta djupt nere i bröstet punkterat mina träningsambitioner. Jag har inte sett någon anledning till att träna för tränandets skull när jag varit krasslig. Snarare har jag tänkt att det skulle förvärra eller förlänga sjukdomsbilden så jag har legat nerbä... Läs mer...


Horribelt hostig höst

Vintern ligger i startgroparna. Det gör inte jag. Jag borde ligga i sängen. En envis hosta hemsöker min alltför omfångsrika kropp. Det började tisdagen den 1/11. Jag tog familjen till Paradisbadet och gav grabben en riktig pappa dag. Istället fick jag den eländiga hostan. Vi ko... Läs mer...


Några tarflige annteckningar om den ädle men ack så underskattade konsten i att gå vilse



Jag har länge hyst en åstundan att äga en gps där man kan lägga in punkter i terrängen, svampställen, bärlokaler och så vidare. Denna min lyxlängtan har under den senaste tiden växt sig allt starkare. Denna sommar hade jag stora problem med att hitta en myr i min barndoms tassemarker s... Läs mer...


Konsten att ta sig i kragen

Den första förutsättningen för att kunna ta sig i kragen är att ha en krage att ta sig i. Det är inte alla som är begåvade med den typen av klädesplagg men eftersom jag har åtskilliga persedlar med denna klädesdetalj har jag dessvärre inget att skylla på. Det skulle då vara att mina... Läs mer...


Gammal är äldst

Dagens jakt började igår. När jag kom hem efter en blöt dag på passet var det bara att klä av sig och hänga allt på tork. Sedan blev det till att torka av geväret och olja in stock och pipa. Efter det var turen kommen till ryggsäcken. Gå igenom och komplettera matsäck. Innan jag for ... Läs mer...


Blöt jakt

Jägare är blodtörstiga mördare som inte ger djuren en chans. De går ut med sina hundar, radio, pejlar, gevär och mejar ner allt som rör sig, inte sant? Klockan 4 går larmet igång. Jag tvingar mig upp. Mörkret härskar. En svag lykta vid personalbyggnaden på östra sidan svackan gö... Läs mer...


Älgarna jägarna 3-0

Klockan tre vaknar jag. Pigg som en sömnig mört. Det är vid den här tiden jag brukade gå upp när jag var ny i denna folkrörelse, denna norrländska retreat eller meditation eller vad ni nu vill kalla det. Män och en del kvinnor lämnar jobb, familjeliv – ja, allt – bakom sig för att ... Läs mer...


Hallon och Harry Potter

Eftermiddagssolen lyser upp den branta sluttningen. Jag travar på med raska steg, tar en kort paus, fortsätter. Hjärtat slår som en stångjärnshammare. Vet ni vad det är? Det vet inte jag men det låter bra. Tror jag läst det någonstans så jag lånar det. Inte blir det lättare av a... Läs mer...


Lille Vips tussilunkar bort sig

Vår myr lutar. Mitt på är den mycket blöt. Här växer det nästan inga hjortron alls. De finns längs kanterna och på de skogbevuxna öar som ligger här och där. Men myren är liten och bären är inte så många. Vid den översta myrkanten har en skogsmaskin plöjt en rak gata. Ja, inte ... Läs mer...


Ett kvistigt fall

Den ligger där som den alltid har gjort. Åtminstone under min uppväxt. Omgivningarna har ändrats men inte så mycket. Insprängd mellan gran och tall, mellan klippor och stenar. Det var lättare förr. För trettio år sedan. Då var det bara att gå upp på åsen och gå tvärs över hygget.... Läs mer...


Fyra veckor av liv

Fyra veckor nästan helt utan dator, utan tidningar, utan radio, utan tv. I fyra veckor har jag levt. Vad jag har gjort i stället? Tagit grabben till simskola med en helt underbar simlärare. Hon är en verklig eldsjäl. Plask och lek, simträning, läsning ur en bok om vattenvett och e... Läs mer...


Meningen med livet

Det regnar. Tunga droppar faller, trummar på tak och fönsterbläck. Gatlyktorna stirrar med släckt ljus på den regnvåta, öde asfalten. En svart kaja sveper förbi. Regnet övergår till snö. En mås sätter sig på infarten och släcker sin törst i en vattenpöl. Skogen står i givakt på... Läs mer...


Osäker cykel

1976 – det år jag skulle fylla tretton – satte jag med stolt hjärta på en dekal jag fått av farbror polisen. ”Säker cykel” stod det på den. När jag i denna natt cyklade ner för att vinka till mina vänner som befann sig på nattåget till Göteborg kunde jag med rätta klistrat fa... Läs mer...


Vådan av att inte vara tjej

Jag har en dröm. Att få göra en klassiker. Det är bara två problem. Jag kan inte springa. Springa är f ö det värsta jag vet. Cykling. Jag tycker inte om att cykla långt. Därför tänker jag inte ge mig på vare sig hel- eller halvklassiker. Däremot skulle jag kunna tänka... Läs mer...


Förlorad terräng

Suckeluckkluck. Godistrollet och latmasken är tillbaks. De har helt ogenerat återtagit sina gamla domäner. Jag vet inte varför jag kapitulerade så lätt inför deras anfall men gjort är gjort. Har just svalt den sista klunken från gårdagens frossa. 300 gram chips ( sourcream/bearna... Läs mer...


Vådan av att elda papper i det fria

I ett ryck att städa expeditionen fann jag en hög med papper som kasserats. Inte var det några statshemligheter men inte heller var de avsedda för allmänhetens ögon. Bäst att kassera eländet och det bästa sättet är att elda dem. Å andra sidan är det bra om askan kan komma till n... Läs mer...


Kampen mot klockan

Den ensamma gestalten ilade fram på skidor under nymånens kalla skära över det snöklädda ödsliga landskapet. En hund skällde i fjärran. Med hjärtat i halsgropen kastade han sig ut för den isiga backen som slutade i en tvär kurva. Spår i snön vittnade om de som misslyckats tidigare. ... Läs mer...


Själv är värsta motståndare

Spelade hockey med mig själv. Förlorade två matcher först till 10. 6-10, 7-10. Ingen avbytare hade jag. Fast – det hade inte Själv heller men han var kyligare i avsluten. Nu invänder vän av ordning att det inte går att spela mot sig själv. Joho, det gör det visst! Har jag gjort sed... Läs mer...


Hopplös kamp

En ensam gestalt stretade fram i det snötäckta lanskapet. Fjärran från upplysta spår strävade han tappert i ospårad terräng. Skidorna skar djupt i den lösa snön. Understundom dånade det i snötäcket av hans tyngd. Här var det inga som trängdes, ingen trängsel, inget stoj även... Läs mer...


Tänk så det kan gå...

Skulle in till Bredbyn idag för att skaffa lite saker jag behöver i morgon. Kallt ute och ingen motorväramare. Bilen höll inte på att starta. När motorn väl hade kommit igång hade startförsöken tagit hårt på batteriet. Tänkte det var lika bra att köra en sväng för att ladda upp de... Läs mer...


Minnesluckan

Snön har bäddat in landskapet i ett bomullsvitt täcke. Bilen rullar fram mellan enstaka gårdar in mot Täfteå. På väg upp till torpet att skotta väck snö från taket på växthuset. Stressad är jag med. Klockan är ca 12,30, 15,30 ska jag hämta grabben i Skorped. Bilradion skvalar... Läs mer...