...iväg till Teneriffa på söndag. Tar med mig löparskor och Voltaren.
Just nu är jag inte i löpbart skick tyvärr, haltar svårt pga en smärtande hälsena. Voltaren brukar dock kunna få senan i löpbart skick otroligt snabbt, och med beständigt resultat, så hoppet är inte ute.
Teneriffaveckan kan således hamna på allt mellan 0 och drygt 10 mil. All form av fart tänker jag dock undvika för att inte fresta på senan.
Träningen funkar inte alls just nu.
Pga ren otur blev det ingen träning under den kurs jag var på tis-ons.
Hälsenan fick ett återfall på dagens lugna intervaller.
Knät är helt OK när man tränar så lite som jag gjort senaste veckan, men frågan är om det pallar när träningspassen infaller oftare än var tredje dag.
Det är tio veckor till Paris Marathon. Jag börjar fundera på en plan med 4 veckor med lägre intensitet men mycket mängd följt av 4-5 veckor mer högre intensitet koncentrerat till färre pass. Kan funka, men utrymmet för fler problem är oroväckande litet nu.
Men annars mår jag bra!
Knät känns mycket bättre, och idag på lunchen tänkte jag testa med en mil hyfsat tempo på bandet.
Hoppas, men det känns knappast som jag kommer vara uppe i full träning denna vecka i alla fall. Och nästa vecka är jag utomlands så då blir träningen säkert sisådär.
Det börjar mer och mer ser ut som jag kommer få göra en "sista minuten"-fokusering för att klara mig med hedern i behåll från Paris. Förra året gick det över förväntan så än är det för tidigt att ge upp.
Jag är en hyfsat frekvent användare av interflora.se till vänner som får barn, folk som behlver muntras upp, etc, etc. Tycker tjänsten är ganska bra, att få blommor levererade vart man vill i landet på bara ett par timmar.
Men även solen har fläckar.
Förra veckan (den 7e) inföll vår tredje bröllopsdag, som tyvärr var första arbetsdagen efter ledigheten, så jag beställde lite blommor hem till L.
Inga blommor kom....ingen katastrof tänkte att jag kanske beställt till fel dag eftersom jag samtidigt beställde till Ls syrra som fyllde år den 9e (jag hade råkat ta bort bekräftelsemailet så jag kunde inte kolla). När inga blommor blivit levererade ens den 9e och pengar var dragna från mitt konto den 7e kontaktade jag interfloras kundtjänst häromdagen som mailade tillbaka efter fem minuter och meddelade att de skulle kolla med leverantörsbutiken.
IDAG kom blommorna, tio dagar för sent. MÖGLIGA och STENDÖDA. Uppenbarligen hade blommorna packats på rätt dag, men leveransen dragit ut på tiden....I.G. Gissar att budet glömt våra blommor längst in i sin bil.... men att då leverera 10 dar för sent och tro att vi inte skulle märka det?
Att få mögliga blommor kan ju lätt missuppfattas....
Efter hemlöpningen igår fick jag ont i ett knä. Har haft viss känning där tidigare, men nu var det onda mer distinkt och kom lite från en klarblå himmel. Oroande. Inga problem att springa imorse, men det kändes före under och nu efter.
Även bortsett från det går det väl rätt tungt nu, löpmässigt, känns som jag slitit hårt, men är ändå bara uppe i drygt sex mil utan någon kvalitet att prata om den här veckan.
Men Em sov från 20 till 06 med bara ett avbrott för nattkäk så hon är på G nu.
Att sätta på gasen lär ha varit en vanlig metod att få barn att somna när min generation var nyfödda. Det var väl inte riktigt p.k. då heller, men mamma berättade om att vissa bekanta tydligen gjorde så.
Vi har till vår stora glädje efter en tids famlande hittat en annan metod som får Em att somna om en sten efter nattmålet. Man får vara glad så länge det funkar, men det är långt till gasen, jag lovar.
Vet att jag inte skall sitta uppe med koncentrerat dataarbete till läggdags, men jag har svårt att finna annan tid just nu, och igår var jag tvungen.
Därför satt jag och programmerade till kl 22.30, vilket är ca en halvtimme efter rekommenderad läggningstid, men ingen fara.
Men konsekvenen blev att jag inte hade en minsta chans att komma till ro på många timmar. Framåt 01.30 började jag väl precis komma till ro.
DÅ vaknade Emelie. Hon somnade inte förren strax innan 05.....
Jag anser mig inte ha problem med sömnen, vanligtvis somnar jag innan huvudet landat på kudden, men det är heller inte helt ovanligt att sömnen pajjar om jag inte sköter tider, koffein och om jag inte lägger mig i avslappnat tillstånd.
Jaja, skippade morgonpasset och sov till 8 så någ blev det 3h i alla fall.
Om och hur det kommer tränas idag är ännu skrivet i stjärnorna, som grädde på laxen
blir det hyfsat sent jobb ikväll.
Ja då skall vi försöka komma igång...igen. Räknar till sex dåliga veckor på raken nu.
v49) Sliten - fick ta ett par vilodagar
v50) Sjuk
v51) Sliten, fick inte till ngn kvalitet
v52) Jul - patetisk träning.
v1) Nyår - patetisk träning.
v2) Hälsenekänning
Hälsenan har känts bra i helgen trots att jag inte smort in den sedan torsdag kväll, så det var ingen diskussion om att det var läge att prova idag.
Fick en ofrivillig uppvärmning i form av en timmes vankandes med en Em i famnen som inte alls förstod poängen med att sova kl 04.30.
Väl igång kändes hälsenan riktigt bra, inga problem alls. Ben och muskler kändes annars sega och stramande, men de börjar ju bli riktigt otränade vid det här laget.
Brottas lite med hur jag skall lägga upp veckan/veckorna framöver, men nån mer löpning lär det bli idag.
Efter tre insmörjningar, en dag efter att jag inte kunde gå utan att halta rejält, är hälsenan säkert fullt löpbar.
Inte för att jag tänker testa, det blir ett par dars vila och tåhävningar, men nog lär jag kunna komma igång på måndag lite försiktigt alltid.
Voltarensalva funkar så jäkla bra. Dämpar inflammationen och på något konstigt sätt inte bara temporärt utan så att det så småningom blir helt bra. Vanligtvis (detta är väl 7e gången eller så som jag får hälsenekänningar) brukar jag behöva smörja in tre-fyra gånger sedan är senan i så bra skick att den kan belastas, och med ett par veckors excentrisk träning och upptrappad belastning brukar det vara 100%. Otroligt enligt mig, psykosomatiskt enligt Sanna A....
Haltar fram efter gårdagens timme i "skam-mara"-fart, Det är vänster hälsena som fått en sträckning och eller blivit inflammerad. Så nu är det Voltaren i stora lass och, så fort smärtan lagt sig, tåhävningar. Detta har flera ggr tidigare fått bukt med samma problem, och det ganska snabbt, så det är bara att hoppas att så blir fallet även denna gång.
Själva passet gick riktigt bra, var taggad rakt igenom och farten kändes lugn. Pulsen var grymt hög men det brukar den vara efter vila för min del utan att det är direkt korrelerat till ansträngningen. Efteråt sjönk dock pulsen ännu långsammare än vad den brukar och fortfarande vid läggdags hade jag ca 85 i puls. Då blev jag lite orolig. När jag inte, trots rejäl trötthet redan tidigt, inte hade kunnat somna när klockan var 04. lade jag ihop 1 plus 1. Kaffet!!!! Har inte druckit mer än kanske fem koppar under hela jul och nyår och igår drog jag i mig min vanliga jobbdos 4 koppar. Troligen var det den koffeinchocken som gav mig hjärtklappning, och definitivt det som gjorde att jag inte sov. Idag är pulsen normal, men Joey är aptrött såklart.
Det har varit så skönt.... 18 dar jobbfritt. Tror bestämt jag blivit arbetsskygg. Alla nätter i egen säng men sammanlagt 10 släktevenemang har gjort att det känts lagom aktivt ändå (i alla fall för magsäck och lever....). Har hunnit med en del hemma också som blivit liggande. Och så har vi gjort vårt för att shoppa Sverige ur krisen, ett par inredningsinvesteringar som borde gjorts tidigare har vi hunnit med, förvänta er att det märks i januaris BNP-siffror.
Det som inte blivit gjort är löpningen, vilket sorgligt kapitel det är med löpning under ledigheter för mig. Finner helt enkelt ingen motivation att ge mig ut när jag är hemma i stugvärmen med de sina, medan det inte var några problem att ge sig ut t.ex. imorse, trots bara 3-4h sömn. Konstigt är det, och trots att det ingick i planeringen att det skulle bli mindre träning är detta bara löjligt. Tanken var att dra igång den första tuffa maraträningsveckan nu, men utifrån känslan i benen i måndags och imorse får detta bli en uppstartsvecka med hyfsad mängd för att sedan hoppa på den lite mer fokuserade träningen på måndag.
