Då var den tredje veckan i mitt upplägg mot Paris i hamn. Enligt plan hittills. Kändes väl lite tungt i mitten av veckan, men gårdagens långpanna var det bästa passet på dessa tre veckor.
Har lite känning i ett knä, men det känns mkt lite under löpning och det blir inte värre. En lugn helg innan det är på't igen på måndag morgon 06.00.
Återigen har det besannats, långpassen blir lättare om man kör i semi-snabb fart. Igår var det riktigt ruggigt väder när jag skulle ge mig av, blåst och regn. Var nästan lite orolig att jag skulle frysa. Därför körde jag på lite mer än tidigare pannor från början och just precis därför, tror jag, blev det aldrig riktigt segt och stelt på slutet som jag har problem med om jag kör för långsamt. Visst är kanske lite tröttare i musklerna än om jag maskat mig igenom passet, men hellre lite mer trötthet än stelt och segt.
Bara ett planerat pass kvar i veckan, får se om det blir på lunchen, efter jobbet eller imorgon. Skulle vara skönt att beta av det, men å andra sidan var benen tydliga att kommunicera trötthet på morgonjoggen.
Tuff dag igår. Började med en gristidig svinhal morgonjogg till jobbet. Snabbt ombyte och iväg till Arlanda. Fick sitta två timmar i planet innan avfärd, pga 15cm snö i Oslo. Kom fram försent hann inte äta lunch innan det viktiga mötet. Flängde tillbaka till Gardemoen och som tur var var vårt hemflyg försenat, annars hade vi missat det med marginal. Nytt snöfall, kö till avisningen så vi kom hem ca 3h efter plan. Direkt till jobbet och bytte datorväska mot blöta löpargrejjer och till jobbmiddag. Halvtråkig mat och al finöl smakade illa. Hemma kl 21.30, gav lilla Em lite mat och sköljde upp lite löparkläder innan jag krashade i säng.
Så ser inte min vardag ut i vanliga fall. Och tur är det. Kroppen kändes sänkt fortfarande imorse, trots god sömn inatt, morognjoggen var en seg historia. Ikväll blir det 22km långpass. Skall se till att vätske och energiladda lite bättre denna vecka, förra veckan kraschade jag lite på slutet.
Jag gillar fartlekspass, det är perfekt som kvalitet under vintern. Jag är noga med att inte bestämma vilken typ av fartlek jag kör förren jag drar iväg. På så sätt gruvar jag mkig aldrig innan. Likförbaskat blir det alltid tuffa pass, vilket jag antar är ett kvitto på att det är nyttigt.
Igår blev det 4km-2km-1km-0,5km. Svintrött hela kvällen efteråt. Trött i benen på morgonjoggen imorse så kvällens långpass kanske hänger lite löst. Dessutom kan det vara så att jobbet sätter käppar i hjulen för det.
Upp 5.45 och satte igång tre tvättmaskiner. Sedan en morgonjogg, kändes verkligen inte som att nån form är på väg, eller att kondisen blivit bättre av två veckors träning.
Men när man kommer hem, kikar in i sovrummet och möts av en klarvaken bebis med ett jättesmile i ansiktet ja då är dagen räddad!
Andra träningsveckan i hamn enligt plan. Långpasset igår slutade i en lätt krasch med vätske- och lite energibrist. Dagens morgonjogg gick lättare, mina ben är ofta rätt mysiga att spinga på dagen efter ett långpass.
Till skillnad från många andra försöker jag få in så mycket träning som möjligt under veckorna, dels eftersom jag är mindre motiverad på helgen och dels för att det inkräktar på andra saker mer då (i veckorna kutar jag mycket pendelpass). När långpassen blir 3 mil om en dryg månad, då kommer dock de att få förläggas till helgen.
Trevlig helg allihopa!
Körde tusingar idag på bandet, i ett så lågt tempo som jag aldrig tror jag kört tusingar i sedan jag började räkna. Men jag ville uppnå två saker, ett genomfört kvalitetspass enligt plan och en positiv känsla. Och jag lyckades genomföra passet enligt plan, och utan att ta ut mig, och dessutom småsnackandes med kompisen som stod på bandet bredvid. Jag tror egentligen att det fanns minst 10 kanske 15 sekunder per intervall att hämta om jag hade behövt.
Har tränat mig i toppform alldeles för tidigt flera vintrar, delvis genom för tuffa intervallpass så nu vill jag egentligen inte att några pass under grundträningen skall vara på gränsen, sådana pass får komma efter jul!
I går kväll vid läggdags (ca 22) klädde jag Em i en body med texten "When I don't sleep nobody sleeps" som hon fått av sin farfar. När hon fått på den gav hon mig ett av de första riktiga leendena och jag dansade en krigsdans i ren glädje och kärlek. Men i efterhand förstår jag vad det där leendet betydde - hon hade förstått texten och tänkt ut en lömsk plan, hon tänkte minsann hålla oss vakna. 01.00 var ögonen fortfarande vidöppna!
Helgen har varit superlugn, inga tider att passa, ingen träning, inga måsten. Bara massa god mat, vila och hemmamys med lilla familjen. Den enda nyttan som jag kan tillskriva mig själv är 2 långpannor med köttfärspaj.
Men nu är jag laddad inför en ny träningsvecka! Startade med en morgonjogg parallellt med tvätten imorse. Lite kyligt och det borde varit en härlig runda, men jag kände mig stel och småont i en hälsena och ett knä och JÄTTEONT i ett revben.
Revbenet är en gammal krigsskada från konferensen för två veckor sedan, fick sig en rejäl armbåge av en kollega som prövade en piruett på dansgolvet. Det gick snabbt över dock, men ett par dar senare när jag hade en 7-månadersbebis sittandes på bröstet då knakade det till och gjorde ont. Men det gick över på ett par dar, men nu i helgen kom smärtan tillbaka igen, utan synbar anledning. Revben kan ju vara så här har jag förstått och det är ju inget att oroa sig för, men det kan bli svårt att köra SD ikväll.
Alltså träningsveckor inför Paris. Faktiskt den bästa veckan, km-mässigt, sedan Paris i år. Har känts helt OK. Dagens backpass på bandet avbröts dock i viss förtid, men bara pga att bandet pajjade, antar att jag är för bra ;-).
Snart är den första av 25 träningsveckor i hamn, tillika den första riktigt träningsveckan som pappa.
Det har gått bra, gårdagens korta långpass t.o.m. riktigt bra, blev aldrig trött trots att det var mitt blott andra långpass sedan april. Benen är som vanligt i uppstartchock, men så brukar det ju vara.
Men framförallt har det funkat bra även med uppbruten sömn och med en sötnos extra som lockar därhemma.
Blir en lugn helg, skall göra storkok och bara mysa.
Hade en planerad långpanna igår kväll men benen är i uppstartschock så jag lade in en vilokväll (och en vilomorgon). Men ikväll får det bli en tvåmil från jobbet.
Jag tycker hon är så dålig. Hon pratar med folket som de vore treåringar och hon liknar Reinfeldt vid en "unge". En gåta hur Sveriges största parti kan välja henne. Min avoga inställning har varken med kön, Toblerone eller partitillhörighet att göra.
Jag tror politiken och t.o.m. Sverige hade sett annorlunda ut om inte den där Mihailovic hade varit på NK den 10e september 2003. Jag kan bli gråtfärdig för mindre.
Em sov mellan strax innan 10 och halv fem. Sedan la hon av en brakskit och sedan satte blöjbytes- och matsirenen igång. Bara en pappa kan tycka hon är varldens sötaste då.
Lilla Em sov en hel natt för första gången utan käk. Hon var lite trött och kinkig igår men hade ändå svårt att komma till ro, men väl sovandes förblev hon så till halv sju!
Eftersom jag ännu inte har egna nycklar till kontoret och därför inte kan komma hur tidigt som helst blev det distans nu på morgonen och morgonjogg ikväll istället.
4.00-4.05/km
Idag, i samband med att jag drar igång en ny satsning mot Paris Marathon börjar jag registrera lite på FB också.
Träningen är skissad som följer:
* 10 veckors grundträning.
* 2 veckors adHoc över jul och nyår.
* 3x3 veckors maraträning, med 1 veckas återhämtning emellan.
* 2 veckors toppning/nedtrappning.
Wish me luck!
