har fått feber oxå som lök på laxen. Suck:'(
Men jag kommer igen. Alltid
/Petri
/Petri
så inge spring...
/Petri
Först London i våras - inställt pga missad träning pga magsjuka på Teneriffa...
Sen Stockholm, brutet pga ont i benen (sannolikt pga lite tunna skor)...
Sen Berlin, brutet pga spända och onda vader...
Sen igår Milano, brutet pga magproblem igen...
Suck, jag är ingen marathonlöpare tydligen.
Jaja, bara att bryta ihop och komma igen. Efter årets pers 3000 (9:52), milen (34:30) och halvmaran på 1:16:40 får jag väl ändå anse mig ganska lyckosam. Å 2008 kommer att bli ännu bättre!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
/Petri
Idag blev det sedvanliga Lidingöloppsrundan med tre veckor kvar till Milano. Tänkte ta det lugnt men när första kilometern gick på 4:30 utan nämnvärd ansträngning var det bara att köra på
Milarna på 44:18, 45:00 och 44:00 gav en totaltid på 2:13:18. Inte riktigt det snabbaste jag gjort på träning (i fjol 2:11:10) men iaf bättre än tävlingsperset från 2003 (2:13:25). Lite form ändå!
Men det ballaste i helgen var ändå ena dotterns insats. Hon ses fö på friidrott.se's bild på starten för Första Chansen, 800m F95. Längst till höger med Mälarhöjdens vita t-shirt. Jag anmälde henne utan tid så hon fick springa B-heatet. Efter en klassisk taktik - ligga i rygg på ledaren och sen gå om på sista varvet tog hon hem det heatet. De två snabbaste tjejerna sprang i A så hon fick aldrig chansen att konkurrera om de ädlaste medaljerna men hon var jätteglad åt sin bronsmedalj
Häftigt.
Å ett litet musiktips, det grymmaste som hörts från Danmark sedan Gasolin och Kim Larssen, Volbeat. Provlyssna och se på
http://www.volbeat.dk/nik_images/garden.html . De spelar den 29'e november på Helter Skelter i Stockholm. Det är tyvärr natten innan jag åker till Milano så jag kan inte gå dit själv
/Petri
Idag var det åter dags för årets orienteringshöjdare, patrulltävlingen Höstlunken. Tillsammans med en arbetskamrat, Urban, sprang jag klass H21B (12,44km fågelvägen) från Balingsnäs, söder om Huddinge.
Vi har tränat ihop ett par gånger under hösten för att lära känna varandra i skogen. Urban är en ärkeorienterare, dvs mycket snabb i skogen med karta och kompass men inte riktigt lika snabb på platt underlag.
Tävlingen startade 10:09 och vi kom iväg riktigt bra. Första 4 kontrollerna utan problem men sen lyckades jag tappa kartkontakten och gick mot fel kontroll, 14 istf 5... Där tappade vi 6 minuter till de som senare vann klassen. En poäng med att orientera till fel kontroll är iaf att man vet var man är så det gick lätt att komma in i matchen igen.
Sen rullade vi på riktigt bra, 9´e var vi faktiskt snabbast på av alla!! Och övriga sträckor jag förde prickade vi utan problem. Min sedvanliga spurt från sista kontrollen in till målområdet var, inte helt ovanligt;-), även det snabbaste sträcktid för dagen
Sista halvtimmen var Urban riktigt trött så en och annan minut till rök på det.
I mål, helt utan stukningar, på 2:03:16 och en 6´e plats av 10 deltagande lag. I fjol var jag och Martin Bjurner 7´a så det får ses som en framgång
Himla kul arrangemang och jag rekommenderar verkligen er andra långtradare att lämna asfaltens enformiga lunk för att alternera med obt i form av orientering. Ni vet väl att så gott som samtliga orienteringstävlingar har öppna klasser där vem som helst får vara med!
/Petri
Jag har kommit på varför jag de senaste dagarna haft väldigt ont i vaderna - klassisk träningsvärk! I tisdags provade jag för första gången ett styrkeprogram med Compex'en och det tarvar knappast särskilt hög IQ för att inse att det skulle kunna leda till träningsvärk. Vilket det alltså gjorde.
Skönt att veta och alltså inget att deppa över. Nu har det oxå gått över...
/Petri, nu till Södertälje för att lyssna på tränaridolen Renato Canova!!
Jag vill inte riktigt ändra målet ovan även om det knappast är realistiskt längre. Åkte över till Åland i helgen för att teckna min 2'a elitgräns (sub 1:17 på 1/2-maran) men det sket sig å det grövsta. Tiden 1:18:08 var ju inte ens nära...
MEN, skam den som ger sig. Jag har idag bokat hotell och flyg till Milano så tärningen är kastad, jag åker. Nu ska jag åtminstone ta mig i mål med tiden av underordnad betydelse. Jag vill ha en maratid i år efter två brutna försök (Stockholm å Berlin). Får sedan träna på över vintern för något lattjo nästa år.
Vilar nu i två dagar för att sen snöra på dojjorna igen. Å vaderna ska få en riktigt trevlig resa den dryga månad som återstår så de håller hela vägen hem
/Petri
Jag trodde att gårdagens stukning av vänster fot skulle bli lite jobbig idag för mitt marafartspass men det känns bättre. Jag fick till en bra tejpning i morse som stödjer riktigt bra.
MEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Skavsåren på båda hälarna är inte att leka med. Jag satte på mig löpkläderna och skulle ta på mig vänster sko när det gjorde infernaliskt ont i hälen. För att se hur det såg ut under Compeeden jag satt på i förebyggande syfte igår tog jag bort den. Under uppenbarade sig ett 5-krona stort område med helt hudlöst kött. Likadant på den andra foten. Så något spring idag blir det inte... Ser riktigt ruskigt ut
Lustigt, skorna jag orienterade i igår, ett par VJ Integrator, var smärtsamma även i fjol men då funkade Compeeden bra. Men å andra sidan körde jag inte dryga 2 timmar då som första pass.
Hoppas det läker till sig såpass att jag inte tappar för många dagar löpning nu. Å dessutom måste jag nog skaffa mig ett par andra OL-skor.
/Petri, som nu ska försöka tvätta såren för att sen sätta på nya Compeedförband...
Var och köpte mig en muskelstimulator (Compex Energy) igår för att få bukt med mina spända vader. Efter att ha kört lite igår kväll, dubbla behandlingar imorse och dubbla igen nu på eftermiddagen måste jag säga att det verkar funka otroligt bra.
Så lösa och slappa som vaderna är nu har de nog aldrig varit
Återstår bara en liten "klump" i vardera innervad att elektrifiera bort...
Mot Stockholmsloppet imorgon. Då provar jag åter tävlingsskor
/Petri
Söndag var dagen då jag skulle få lägga maradojjorna på hyllan via en sub 2:40 men där dojjorna snarare blev min akilleshäl. Jag kände mig helt i form, resan ned och allt därtill gick som smort.
Tidigt uppe och ute vid starten för att slippa stressa. Inne i fållan (B) med under tiotalet meter till starten.
Sen var det dags. Drog iväg i behärskat tempo med första kilometern klockad på 4:18 (lite segt vid startskottet) och första 5km på 19:19, dvs helt enl planen utom första. Nästföljande 5'or gick på 18:44, 18:36, 18:55 med halvan passerad på 1:19:50.
En stund därefter började vaderna bli väldigt stela och följande 5km tappade jag till 19:42 med en kort paus för att försöka sträcka ut vaderna. Det hjälpte dock inte utan sen varvade jag gång med lite jogg fram till 30 (5'an på 28min) innan jag började frysa och var tvungen att ta pendeltåget tillbaka till start.
Analys: För tunna skor helt klart. Samma problem som på Stockholmsmaran igen med bensmärtor pga stötarna mot asfalten. Vaderna var hårda i början på veckan och jag hade bokat naprapat till onsdagen men tisdagens terrängpass gjorde dem mjuka så jag ställde in besöket.
Åsså har jag en lite klen inställning förstås som bryter och inte släpar mig i mål likt en hel del andra marathonlöpare när målsättningen för dagen är körd...
Å en sak till. Med tanke på att jag inte är särskilt besviken på mitt bryt så ligger det väl även en del i att jag måhända är lite mätt på framgångar efter 34:30 på milen och 1:16:40 på halvmaran.
Lite synd iaf på den goda träningen och formen
Epilog: Gissa vem som är anmäld till Milano den 2'a december
/Petri
Bara tre dagar kvar till Berlin nu
Inget att skylla på så här innan loppet, inga smärtor eller skador som stör. Träningen har gått bra liksom de senaste tävlingarna. Jag har tvingat mig själv att sova lite extra på sistone för att få bästa möjliga återhämtning.
Det enda som jag inte uppnått av det jag föresatte mig inför loppet är att bli av med ett par kilo hängfläsk så det finns lite till att optimera för framtida försök;-) Det är svårt att hålla igen på energiintaget när man samtidigt tränar som ett monster...
Idag, imorgon och på lördag blir det Vitargo. Två flaskor om dagen för att toppa upp glykogen- och vätskedepåerna.
Flyger ned till Berlin på lördag morgon, hämtar ut nrlappen, kollar på inlines-tävlingen och äter en god middag, så gott som alltid en pizza och en weissbier, m klubbkompisarna innan en sista förberedande skönhetssömn.
Söndag morgon blir tidig revelj för lite kompletterande frukost. Det behövs egentligen inte näringsmässigt men det är obehagligt att springa på tom mage så lite kaffe, någon macka och lite musli får hänga med.
Kl 09:00 går starten och redan innan 11:40 passerar jag mållinjen
16352 är mitt startnummer om någon hittar en lajvtjänst på nätet...
/Petri, som därefter viiilar...i två dar:-D
Igår kväll prioriterade jag bort klubbträningen för en träff med polaren Per. Först en stunds avlappning i Centralbadets bassäng, två ångbastur och bubbelpool
Sen en mycket god renrostbiff på favvostället Belgobaren.
Med härligt mjuka ben och lagom ölmosig hjärna tuben hem för en god natts sömn. Så ska livet levas!!!
Hur många kilometers löpning motsvarar det i dagboken egentligen? 1, 10, 100??
/Petri
Ser att jag inte skrivit något om tisdagens insats, VDM 10.000m, så det är väl bara att knappa på
För att ha något att skylla på om det inte skulle gå bra sprang jag i söndags hela lidingöloppsbanan med en fartökning sista 6 kilometrarna. Det gav mig två väldigt stela framsidor på låren vilket höll i sig ända till i onsdags...
10.000m på bana alltså. Tidigare pers var satt i stenåldern (2004) på ett Upplands-DM i Norrtälje och löd på 36:35. Men mina tider i år, tex Midnattsloppets 35:03, indikerade en viss potential till förbättring. Jag satte målet till sub 34:30 med skamgräns sub 35. Just 34:30 är en tid som tillsammans med St Eriksloppets sub 1:17 skulle ge mig en viss sponsring från klubben.
Vädret var perfekt, vindstilla (på Brunna IP?? Det har aldrig hänt förr), ca 13 grader och hög luftfuktighet efter eftermiddagens regnande.
Vi var ca 15 löpare i mitt heat (seniorer till M45), med en knorr skulle man kunna säga. Martin G från Tumba skulle inleda loppet med att sätta en tid på 800m som ende deltagare i klubbmästerskapet på den distansen. Spännande upplägg, maxa i 800m, jogga 200m och sedan avsluta med 9000m... Japp, han var snabbast båda sträckorna
Skottet gick och jag fick direkt en bra plats i en klunga som höll ett lagom tempo, i 1 varv. Sedan var det tyvärr någon i täten på gruppen som saktade ned så jag fick tråckla mig ut från sargen och dra på själv. Det gav en första passering på 1000m om 3:31, dvs 4 sekunder för långsamt mot mitt km-schema på 3:27. När jag väl kom ut från klungan så gick jag ifatt Mario R, Fredrikshof, och la mig förstås i rygg på honom. Kilometrarna gick sedan bättre, 3:24, 3:25, 3:27.
Efter inledande 4000 så kände jag att Mario började tappa lite fart så jag gick om. Mario och övriga som hängt på gjorde så i ett par kilometer innan de släppte och jag sprang vidare själv, 3:25, 3:28.
Sista 4000 klockade jag sololöpandes 3:30, 3:30, 3:30 och 3:21 med en sista ansträngningsökning. Jag tappade lite fart här som synes men sista kilometern kompenserade för det. Nästan...
Totalt i mål blev det 34:30,59 vilket alltså med futtiga 6 tiondelar var över min målgräns. Placering tvåa i M40 efter klubbtränaren Lorenzo. Tyvärr sprang jag med klockan på varvtidtagning för att kunna hålla farten varv för varv så jag visste inte alls hur nära jag var förrän efteråt. Lite till finns det ju alltid att ta!
Och hur kommer min inledning om LL in då? Inte alls. Visst var benen stela men det led jag inte av under loppet.
Nu är det färdigtävlat för ett par veckor och fokus är 100% Berlin Marathon. Det ser ju inte helt illa ut;-)
/Petri
Höll inte riktigt hela vägen. Möjligen att jag startade lite för fort, 5:orna gick på 17:49, 17:59, 18:12, 18:30, dvs inte så snyggt
Tiden i mål 1:16:40 är ändå ok då det iaf är pers med dryga minuten och så slog jag alla klubbkompisar som jag överhuvudtaget hade chans på
Mådde fruktansvärt illa på vägen hem med frossbrytningar och migrän. Energislut??
/Petri
Ska bli kul att springa St Eriksloppet i eftermiddag. Målsättningen är som sagt att komma i mål på 1:16. Denna vecka har jag dragit ned kraftigt på maraträningen, i början pga en viss vadkänning och de senaste två dagarna för att samla kraft. 1:16 ger ett tempo om 3:36/km vilket inte är helt omöjligt med tanke på att min nuvarande milkapacitet torde ligga på ca 34:30 på en platt bana (Midnattsloppet 35:03 med krafter kvar).
Å som grädde på moset ska en hel hög av klubbkamrater, någon tillika funbeatare, få se sig frånsprungna
Nu iväg på en kort uppvärmning inför det som komma skall...
/Petri
Jag har funderat en del på vad torsdagens krasch på träningen berodde på. Sannolik orsak nog bara mat- och sömnbrist. Men för att testa att kroppen ännu är med så klurade jag ihop ett riktigt kul pass till idag.
Jag åkte ut till Vallentuna med Mattias G för ett progressivt tröskelpass inbakat med tävlingen Vallentuna Flås. Planen var att köra 4 st 5'or i 20:00, 19:00, 18:00 och avsluta med tävlingen. Vilorna mellan 3-5 minuter.
Å så körde vi oxå. Tiderna blev 20:02, 19:02, 18:18 och sen 17:41 (placering 5) i tävlingen. Vilorna 3+3+3+5min. Mattias tröttnade lite på den tredje så han var lite långsammare därefter.
Ett himla kul pass och ett gott betyg på att kroppen ännu är med på väg till Berlin!!
/Petri
Är ny på detta forum rekommenderat av klubbkamraten Mattias G. Provar ett tag och får se om det kan vara något för mig.
Är en löpperiodare skulle man kunna säga. Kör ca 8-10 mil/vecka året om med toppar över 20 mil när det närmar sig maradags. Tävlar för (och tränar med) FK Studenterna i Stockholm.
/Petri
